Nuzak

Idag blir det inget storstilat inlägg. Eller en storstilad lista för det. Sommaren och början på hösten har gått i en rasande takt, och jag har grävt i arkiven efter något att damma av. Just nu snurrar dock nästan uteslutande lättsmält musik i mina lurar, inte minst när jag sena kvällar och långa helger har kört klimaxet på en renoveringsturné därhemma.

Idag bjuds det på något som jag kanske tror kan kallas typ Nujazz? Dock av den lite mer intetsägande, ännu mer bakgrundslyssningsvänliga och mindre enerverande varianten. Nästintill lite samtida hissmusik. Jag kallar det... 🥁 Nuzak.

Lyssna och glöm bort att du lyssnar, men njut av att tinnitusen och malandet i huvudet förhoppningsvis tonas ner en smula.

Listan

Musikvecka vecka 38

Denna fantastiska fredag bjuder på en helt osammanhängande lista. Det är bra för att pigga upp humöret och stimulera koncentrationsförmågan.

Hoppas att det smakar!

Tingan

Tingan, Dyngan, Magnuf.

Snubben från Södra Sandby har några år och plattor bakom sig nu så jag tyckte det var på sin plats med ett litet axplock.

Jag hör många olika influenser som D'Angelo, Depeche, Prince, Shuggie Otis. Vissa kanske tycker hans röst är smörig men jag kommer ändå tillbaka till att han skriver sjukt bra låtar, spelar oklanderlig gitarr med grym timing och sväng. Måns Mernsten får inte heller förringas med sina avtryck både via lir och komposition.

Ska blir sjukt spännande att höra vad ni tycker om detta.

Tingan

Kärt återbesök hos de Superhåriga djuren

Under en period i mitt liv, specifikt åren runt milleniumskiftet, så var det Walesiska rockbandet Super Furry Animals ett av mitt absoluta favoritband. Allt eftersom åren gick så byttes ett favoritband mot ett annat, och så vidare – och snart var dom ett rätt blekt minne och en parantes i ens musikaliska historik. Jag har inte heller återbesökt dom speciellt ofta av okänd anledning. Till skillnad från andra artister från den eran gjorde dom kanske inte några jättestora svallvågor eller producerade några mega-hits. Och tråkigt nog är det är liksom inget band man pratar om idag. Trots att dom i regel var hyllade av (Engelsk) media.

Härom dagen snubblade jag över en låt på Spottan och blev lite överraskad att jag fortfarande tyckte det var bra. Jag tänkte därför att jag skulle ta och dela några gamla favoritlåtar och se om detta är något som faller någon annan på läppen – kanske kan man få lite hjälp att avgöra hur detta har åldrats (min egen bild är klart färgad av nostalgi). Jag tänker också att om herr Grimberg kan damma av sina gamla Happy trance cd:s utan att skämmas, så kan väl jag spisa lite outspacad 90-tals Indie-rock?  ;-)

Lista: Kärt återbesök hos de Superhåriga djuren

Om låtarna i listan:

Short Painkiller – Radiator [1997]

Super Furry Animals, (härmed kallad SFA) hade för (o)vana att slänga in lite korta experimentella mellanspel mellan låtarna – både live och på skiva. Så, för att ge er den autentiska upplevelsen gör jag samma sak i denna spellistan. Räkna bort mellanspåren från totalen så landar vi ändå på rekommenderade 10 låtar.  :-)

SFA hänger med Howard Marks (liggandes i bild). Verkar inte vara nån jättekul tillställning. 

Hangin’ Out With Howard Marks – Fuzzy Logic [1996]

En av mina ingångar till bandet var via boken “Mr. Nice” som jag lånade av min bror (Jag minns inte exakt hur jag upptäckte bandet). Det är en självbiografi av ökända Walesiska marijuanasmugglaren Howard Marks – som också var någon form av dubbelagent för Mi6 - en bizarr och fascinerande person och historia! I filmatiseringen spelas Howard Marks av Rhys Ifans, känd bla. från House of Dragons. Han var även SFA’s första sångare. Skivomslaget till debutplattan Fuzzy Logic pryds med några av Marks många passfoton. Allt hänger ihop! Hangin’ Out With Howard Marks är en skränig men ösig rocklåt som andas både 60-tals psykedelica och 70-tals glamrock. Gillar också att dom slänger in lite 3-takt i sticket.

Udda 60tal #1: Twang, Sax, Skräck och Reverb.

 

Duane demonstrerar sin egendesignade högtryckstvätt, förvillande lik en gitarr.

Efter tidigare nedslag i 80- och 70-tal har så turen kommit till 60-tal.
Här finns såklart massor att gräva ned sig i och det kommer eventuellt fler listor i tidsperioden framöver men den här gången fokuserar vi på Twang, Sax, Skräck & Reverb! 

Listan hittar ni här!

1. Duane Eddy - Stalkin'

Mästaren av twang sätter tonen för listan med sin Gretsch-gitarr! Sen får ni såklart en klassisk bröl-sax på köpet, ljuvligt! Vi passar även på att bryta reglerna på en gång då skivan med det lite udda namnet "Have 'Twangy' Guitar Will Travel" släpptes redan 1958. Skivan är proddad av ingen mindre an Lee Hazlewood och reverbet fick han till genom att införskaffan en 900 liters vattentank som eko-kammare. Take that VST-plugins!

2. Dave Gardner - Mad Witch

Även den här är från 1958. Jag vet ingenting om artisten i fråga förutom att han mest var känd för standup. Gillar verkligen den monotona och minimalistiska sången kombinerat med tempot, låter ganska modernt och elakt för att vara slutet av 50tal.

3. Cheryl Thompson - Black Night

Vi fortsätter smyga vidare i natten med  Caryl Thompsons lyxiga röst kombinerat med ursnygga gitarrslingor. Jag undrar om Chris Isaac pluggade den här låten när han spelade in Wicked Game? Singeln är tydligen lite av en samlarskiva och går för 4000kr och uppåt på discogs.

4. Sanford Clark - Still as the Night

Sånger om förlorad kärlek gör sig klart bäst i Slapback-echo! Duane Eddy på gitarr och Hazlewood som producent här med. 

5. Wanda Jackson - Funnel Of Love

Wanda var ju ganska nyligen med i en annan lista men hon tål mer exponering. Jag älskar hennes hesa saxofonlika tonläge och de små gitarrsolona är ljuvligt bubbliga. Ursprungligen utgiven som B-sida, oerhört märkligt beslut!

6. Kip Tyler - She's My Witch

Kip har lyckats få med alla ingredienser rätt här, ascool släpig sång och gitarr, helt trashat piano och en sax från helvetet! 

7. Jan Davis - Watusi Zombie

Jag har försökt undvika den närliggande genren surfrock (då den kräver en egen lista) men kunde inte låta bli att ta med Jan Davis tokerier trots allt. Jag älskar Jans punkiga karate-skrikande som ni kanske känner igen från Dick Dale-klassiker Misirlou. Watusi var tydligen en dansfluga på 60talet och det är inte svårt att föreställa sig en hord zombies dansa till den här bangern tills armar och ben ramlar av!

 

8. Dion - (I Was) Born To Cry

Otroligt driv och med en underbart peppig text som tagen från en the Smiths låt: "I can't remember having even one day of fun" . Släng på en brölsax på det och det kan knappt bli bättre! Världens bästa doo-wop låt? Tror nästan det! 

9. Link Wray - Rumble

Kanske kändaste låten på listan men vad gör det, så oerhört simpelt men kraftfullt, man kommer ganska långt på tre ackord och rock and roll! Låten lät på sin tid så rå och våldsam att den blev förbjuden att spelas på flera amerikanska radiostationer då man trodde den skulle leda till gängbråk. Inte illa för en instrumental!

10. Pete Drake - The Spook

Steel-guitaren är lite underrepresenterad på listan så den får avsluta det hela. Här är det studiomusiker-stjärnan Pete Drake som framför en riktigt spöklik skapelse i 3/4. Ledsen för fade-outen Pontus, som plåster på såren kan du titta på ett klipp där Pete demonstrerar sig talkbox-modifierade steelguitar i en amerikansk helylle-show (och garanterat utan fadeout): 

Det här va ju stråkigt...

Ibland måste man få lov att hålla det simpelt. En samling låtar som egentligen inte har så mkt gemensamt förutom att de är ackompanjerade av stråkar i olika former. Inser också att nästan samtliga är lite äldre stuk med manliga sångare. Så visst hänger det ihop lite. Jag tror att alla har hört nästan samtliga låtar vid något tillfälle. Så det blir bara enstaka nyheter tänker jag mig, men förhoppningsvis så är det inte så många låtar som är av den sönderlyssnade typen, och kanske till och med några låtar man nästan glömt existerar.

Inledninglåten är anledningen till att listan blev till. Helt ärligt en kandidat till den bästa låt som någonsin gjorts, iaf om man ska tro Bob Dylan som hyllade den som just den bästa låt som skrivits. Glenn Campbell, vilken go gubbe. Ah, nu blev det till och med några fler meningar än det va tänkt så nu tänker jag hålla käft och så ses vi på slack.

 Det här va ju stråkigt...

Edit: SATAN, jag upptäckte precis att man inte längre får en lista med bara artister som heter Glenn när man söker på "Goa gubbar" på spottan som det va innan. Undra när de plockade bort det easter-egget. Sorgligt. Starwars-grejen finns iaf kvar.

Till slut Tom Petty

 Detta är en lista som jag nästan har gjort i snart 10 år. Egentligen världens lättaste lista - vem kan inte hitta 10 Tom Petty-dängor som tillsammans utgör en jävla fin rocklista? Men samtidigt så svår lista att göra spännande.

“Men gör en deepcut-lista då!”, kanske läsaren utropar. Men då tycker jag att man missar storheten med Tom Petty. Tom Pettys storhet ligger i hans überfeta rock-hooks. När han får rätt på dem blir det direkt en tidlös “Rockklassiker 105.6”-hit. När det inte funkar blir det mest trist standardrock.

Men nu gör jag ändå ett försök. Här alltså --> lista . Det blir nån sorts genomgång av hans karriär, där jag plockat några favoritlåtar och där jag försökt undvika monsterhitsen (“American Girl”, “Won’t back down”, “Free Fallin”, etc, etc…).

Samtidigt undrar jag - har alla hört Tom Pettys alla feta hittiga rockdängor (20-25 st), eller är det bara jag som antar det? Här på Headrow i Leeds ser jag varje dag 15-åringar som går omkring i Nirvana, Fleetwod Mac och Led Zeppelin-tishor, de med  “Tom Petty & The Heartbreakers”-brandade plagg lyser med sin frånvaro.

Tom Petty var nog för ointressant som person för att riktigt leva upp till sina hits. Men vad vet jag - kanske får han en TikTok-revival snart?

Här kommer min lista som plockar några hits, några bortglömda hits samt lite samarbeten. Notera: Jag skiter i Traveling Wilburies, hittar inget värt att lyssna på där.

1. Breakdown (1976)

Detta borde vara gammal skåpmat för alla, men jag tar med den ändå. Från Tom Petty & the Heartbreakers första skiva. Har med alla element man skall ha med i en rocklåt. Bluesig, fina körer, desperation i rösten. En fulländad rocklåt i min bok.

The Heartbreakers var nästan alltid Tom Pettys punkband. Flera av medlemmarna kom från Tom Pettys första band Mudcrutch. Mer om dem senare.

2. I Need to Know (1978)

En annan gammal klassiker. Från Tom Pettys andra skiva. Finfin punk egentligen, men Tom Petty var aldrig någon punkare.

3. Don’t do me like that (1979)

Tredje skivan. Representerar hans mer poppiga sida. Som sagt, från hans första 4-5 skivor finns ett tiotal klassiska rocklåtar som inte åldrats en minut.

4. Stevie Nicks - Stop Draggin my heart around (1981)

Vi sticker in ett exempel på samarbeten. Tom Petty var väldigt nära vän med Stevie Nicks och det hela började med att han producerade hennes album Bella Donna. Otrolig country-rocklåt, skriven av Tom Petty. Stevie Nicks framstår förresten mer och mer som en av våra stora sångerskor sista 50 åren.

5. Straight into Darkness (1982) 

Äntligen lite deepcut. Detta var visserligen en singel men ett bortglömt guldkorn. Fantastisk “Tom Petty-patenterad” hook, fantastisk rytmkomp.

Tom Petty med eller utan the Heartbreakers fortsatte sedan mangla ut album med odödliga hits på under 80 och början av 90-talet (Don’t come around here, Free Falling, Running Down a dream, Learning to Fly, Into the great wide open osv, osv). Jag hoppar över dem eftersom de är en central del i västerländsk kultur sedan gammalt.

    6. You don’t know how it feels (1993)

Under 90-talet blir det lite färre hits från Tom men kanske lite mer jämna skivor. Hans Rick Rubin-producerade skiva Wildflowers luktar mer americana. Visst lite gubbigt men han var ju gubbe vid det här laget.

    7. Asshole (1996)

På något sätt vore det nog omöjligt för Tom Petty att skriva en låt som heter “Asshole” (så o-punk var han, kanske det är förklaringen till att han aldrig hamnar på nån tisha). Nä, detta är en Beck-cover som Tom Petty spelade in till soundtracket för “She’s the one” som han bossade över.

8. Johnny Cash - Southern Accent (1996)

Tom Petty kompade Johnny Cash på en av hans American-skivor (American II tror jag), även den Rick Rubin-producerad. Detta är en cover på en Tom Petty-låt som Johnny Cash gör helt till sin egen (i vanlig ordning…).

9. Saving Grace (2006)

På senare år blev Tom Petty mer och mer "rootsig". Mer country och sydstatsrock än pop.. Här doftar han diesel of ZZ-top.

10- Mudcrutch - Scare Easy (2008)

2007 återuppstod Tom Petty's första gamla band Florida-band Mudcrutch (varifrån ett par the Heartbreakers-medlemmar även stammade) och han spelade in två rätt habila skivor med dem.

Ja, det var det hela. Tom Petty är ur mitt system. Om ni tyckte det var ointressant kommer säkert en mer svårtuggad lista nästa fredag.