Friday, 27 June 2025

AvantiSpagettiQuest


I en värld som börjar likna vilda västern och med en nalkandes lokal och Global uppvärmning. Vad kan passa bättre är att djupdyka in i spagettivästerns musikaliska famn? Efter mycket eftertanke så valde jag en filmgenre som var notoriskt lågbudget men som levererat mycket stora avtryck på mig och samtidigt enligt mig mycket pampig musik. Från Bud Spencer och Terence Hill och deras Trinity filmer med humor, dålig dubbning och fantastiska slagsmål till Charles Bronson, Jack Palace och förstås Clint Eastwood! Fantastiska skådespelare och härliga filmer. Men oj vilken musik som bar upp dem.

Fantastiska vyer av stäpp och bergsryggar, stäpplöpare, agave, karikatyrer till karaktärer med tequila, kaffe över öppen eld, doften av krutrök, svett och bönor i tomatsås. TÅG! Allt kantat av pampig musik vars produktioner lämnat avtryck på mina nervbanor som aldrig kommer lämna mig. Håren reser sig på armarna. Pulsen stiger och vidderna breder ut sig. Min Akubra åker på skallen och sinnet är inställt på att ta upp jakten. Jag är redo att ge mig ut. Efter vad? Ingen aning! Jag är bara redo! Musikens puls efterliknar tågets dunkande mot rälsens skarvar. Munspelet mimikerar tågvisslan och tempot byggs sakta upp. Det lättsamma visslandet hos Trinity för tankarna mot Saguarokaktusar, Peyote och Mescal. Mungigan förekommer en del i musiken och dess härliga ljud kopplar jag till spända trådar av taggtråd som hummar i vinden. Kvinnornas vackra röster tillsammans med de mäktiga körerna och det rika och uppfinningsrika urvalet av instrument får mig att känna att dessa klassiska låtar av klassiska kompositörer är en veritabel regnskog i artrikedom! Sinnena blir överväldigade av de vackra, stämningsfulla och pulserande produktionerna. Mitt mål är höljt i dunkel men jag måste bara dit och ta del av den ljuva musikala stämningen fjärran stäppen bortom de snötäckta bergstopparna. Mitt musikaliska Amazonas. Jag kommer! 

Vilda västern som vi är vana att se den på film existerade bara under lite mer än 20 år. Sen dök taggtråden upp och började avgränsa inmutningarna. Lösdriften och drivningen av boskap kom till att förändras och Urinnevånarnas rörelserum minskade ytterligare. Ändå har Western som kulturellt fenomen lämnat så stora spår. Spagettiwesterns kom på 60-talet och var italienska filmproduktioner oftast inspelade i Spaniens södra delar. 

Vi hör musik av kompositören Ennio Morricone (Italien) med bland annat Edda dell'orso, Kompositören Luis Bacalov (Argentina) och Kompositören Franco Micalizzi (Italien). 

Vi kommer att få höra:

- For a few dollars more, Ennio M

- Rabbia e Tarantella, Ennio M

- Trinity: titoli,  Franco M

- The ecstacy of gold, Ennio M, Edda D

- Il Grande Duello, Luis B

- Inseguimento, Ennio M

- The good the bad and the ugly, Ennio M

- The man with the harmonica, Ennio M

- A fistfull of dollars, Ennio M

- Django - Main theme, Luis M

Koka er en sjyst chili eller öppna bara en burk vita bönor i tomatsås. Kall eller varm, kvittar. Slå upp lite svart kaffe, en flaska Mescal vid din sida, skippa glaset du har ju flaskan! Lägg upp fötterna, stirra in i fjärran och njut av det som komma skall! 

PS: Ta av dig sporrarna!!!

Listan är Kort och intensiv!

Tack för din uppmärksamhet och kom ihåg, 42!

Listan

Nedan följer lite godbitar i videoformat på Youtube:

The Good, the bad and the Ugly framförd av The Danish National Symphany Orchestra.

https://youtu.be/enuOArEfqGo?si=jonrTtMvFwEZFMCz

For A Few Dollars More // The Danish National Symphony Orchestra (Live)

https://youtu.be/DT1NJwEi6nw?si=xcva6wOulViUACGt

Once Upon a Time in the West - The Danish National Symphony Orchestra & Tuva Semmingsen (Live)

https://youtu.be/efdswXXjnBA?si=C8be3S4szV-Ss5vH

Friday, 13 June 2025

New Weird America

 Idag ska vi gå djupare i ett knippe smågenres: New Weird America.

I korta drag en genealogi, som jag förstår det: Det finns (fanns) traditionell folkmusik. Denna stil fick en revival på 60-talet med folk som Dylan etc. Det triggade i sin tur Psychadelia som ledde till Acid Folk (se kanongo lista från 2020).

Sen hände kanske inte svinmycket under andra halvan av 70-talet och under 80-talet på temat (beroende på ur man definierar "hände", såklart). Men under 90-talet väcktes intresset åter för Acid Folk och för American Primitive Guitar, och i denna kontext uppstod NEW WEIRD AMERICA: en ej helt väldefinierad samling folk-subgenres med inslag av Americana och allmänt weird grejer. Vi snackar harpor, smattrande fingerplock på stålsträngade gitarrer, noise, ljudmattor, körsång, konstiga takter. Allmänna knepigheter helt enkelt.

Idag lyssnar vi på ett axplock av New Weird America: New Folk, Freak Folk, Avant Folk, Psych Folk, Drone Folk, Free Folk. Folk är som folk är mest, helt enkelt, och det är allmänt spretigt.

Jag har varit lite nyfiken på diverse folkgenrer från typ 90-/00-tal men inte riktigt lyssnat in mig tidigare. Vissa saker känns kanske igen för gemene musikveckorlyssnare (läs: Animal Collective) men mycket är nytt för i alla fall mig.

Håll till godo!

Listan