Friday, 15 August 2025

Till slut Tom Petty

 Detta är en lista som jag nästan har gjort i snart 10 år. Egentligen världens lättaste lista - vem kan inte hitta 10 Tom Petty-dängor som tillsammans utgör en jävla fin rocklista? Men samtidigt så svår lista att göra spännande.




“Men gör en deepcut-lista då!”, kanske läsaren utropar. Men då tycker jag att man missar storheten med Tom Petty. Tom Pettys storhet ligger i hans überfeta rock-hooks. När han får rätt på dem blir det direkt en tidlös “Rockklassiker 105.6”-hit. När det inte funkar blir det mest trist standardrock.



Men nu gör jag ändå ett försök. Här alltså --> lista . Det blir nån sorts genomgång av hans karriär, där jag plockat några favoritlåtar och där jag försökt undvika monsterhitsen (“American Girl”, “Won’t back down”, “Free Fallin”, etc, etc…).


Samtidigt undrar jag - har alla hört Tom Pettys alla feta hittiga rockdängor (20-25 st), eller är det bara jag som antar det? Här på Headrow i Leeds ser jag varje dag 15-åringar som går omkring i Nirvana, Fleetwod Mac och Led Zeppelin-tishor, de med  “Tom Petty & The Heartbreakers”-brandade plagg lyser med sin frånvaro.


Tom Petty var nog för ointressant som person för att riktigt leva upp till sina hits. Men vad vet jag - kanske får han en TikTok-revival snart?


Här kommer min lista som plockar några hits, några bortglömda hits samt lite samarbeten. Notera: Jag skiter i Traveling Wilburies, hittar inget värt att lyssna på där.





  1. Breakdown (1976)

Detta borde vara gammal skåpmat för alla, men jag tar med den ändå. Från Tom Petty & the Heartbreakers första skiva. Har med alla element man skall ha med i en rocklåt. Bluesig, fina körer, desperation i rösten. En fulländad rocklåt i min bok.


The Heartbreakers var nästan alltid Tom Pettys punkband. Flera av medlemmarna kom från Tom Pettys första band Mudcrutch. Mer om dem senare.


  1. I Need to Know (1978)

En annan gammal klassiker. Från Tom Pettys andra skiva. Finfin punk egentligen, men Tom Petty var aldrig någon punkare.


  1. Don’t do me like that (1979)

Tredje skivan. Representerar hans mer poppiga sida. Som sagt, från hans första 4-5 skivor finns ett tiotal klassiska rocklåtar som inte åldrats en minut.


  1. Stevie Nicks - Stop Draggin my heart around (1981)

Vi sticker in ett exempel på samarbeten. Tom Petty var väldigt nära vän med Stevie Nicks och det hela började med att han producerade hennes album Bella Donna. Otrolig country-rocklåt, skriven av Tom Petty. Stevie Nicks framstår förresten mer och mer som en av våra stora sångerskor sista 50 åren.




  1. Straight into Darkness (1982) 

Äntligen lite deepcut. Detta var visserligen en singel men ett bortglömt guldkorn. Fantastisk “Tom Petty-patenterad” hook, fantastisk rytmkomp.


Tom Petty med eller utan the Heartbreakers fortsatte sedan mangla ut album med odödliga hits på under 80 och början av 90-talet (Don’t come around here, Free Falling, Running Down a dream, Learning to Fly, Into the great wide open osv, osv). Jag hoppar över dem eftersom de är en central del i västerländsk kultur sedan gammalt.


    6. You don’t know how it feels (1993)

Under 90-talet blir det lite färre hits från Tom men kanske lite mer jämna skivor. Hans Rick Rubin-producerade skiva Wildflowers luktar mer americana. Visst lite gubbigt men han var ju gubbe vid det här laget.


    7. Asshole (1996)

På något sätt vore det nog omöjligt för Tom Petty att skriva en låt som heter “Asshole” (så o-punk var han, kanske det är förklaringen till att han aldrig hamnar på nån tisha). Nä, detta är en Beck-cover som Tom Petty spelade in till soundtracket för “She’s the one” som han bossade över.


8. Johnny Cash - Southern Accent (1996)

Tom Petty kompade Johnny Cash på en av hans American-skivor (American II tror jag), även den Rick Rubin-producerad. Detta är en cover på en Tom Petty-låt som Johnny Cash gör helt till sin egen (i vanlig ordning…).




9. Saving Grace (2006)

På senare år blev Tom Petty mer och mer "rootsig". Mer country och sydstatsrock än pop.. Här doftar han diesel of ZZ-top.




10- Mudcrutch - Scare Easy (2008)

2007 återuppstod Tom Petty's första gamla band Florida-band Mudcrutch (varifrån ett par the Heartbreakers-medlemmar även stammade) och han spelade in två rätt habila skivor med dem.

Ja, det var det hela. Tom Petty är ur mitt system. Om ni tyckte det var ointressant kommer säkert en mer svårtuggad lista nästa fredag.



Friday, 8 August 2025

Sommarblandning

Här kommer en blandad lista med lite slagsida åt det soul-jazz-psykadeliska hållet. En spretig blandning låtar som kanske funkar till sensommarkvällar, bilresor eller något annat.

Detta är mitt sätt att säga att alla mina riktiga temaidéer brakade samman och kvar var jag med en massa sparade låtar som letar efter ett tema att platsa i. Vi får helt enkelt se vart det här tar vägen.

Surfa in på hyperlänken!

Eartha Kitt - I Want to Be Evil

Var det efternamnet som landade henne rollen som catwoman?

Legendarisk sångerska från amerikanska södern. Här plockar jag upp handsken från Roberts ondskefulla-södern-lista. Den har legat och pyrt i min spotifygömma ett tag nu och behövde komma in på nån lista.

Nina Simone - Baltimore

Ögonblicket då Nina Simone fnös åt baktakt fångades på bild

Vid 1978 hade Ninas karriär börjat dala och hon tvingades spela in den här skivan med en producent hon inte alls trivdes med. Bland annat envisades han med låtar i baktakt, något som den kloka Nina kommenterade med "What is this corny stuff?". Hon var mycket förståndig som vi vet.

Kanske ligger hennes storhet bakom henne här, men visst är låten bra! Och om någon lyckas rocka baktakt såhär bra så förtjänar det en listplats.

Leon Ware - Instant Love

Det är nämligen såhär massage funkar

Den här skivan dök upp på min vinylradar som något riktigt dyrt och svåråtkomligt, och då satte habegäret genast igång. Leon Ware är mest känd som producent för bla Michael Jackson och Marvin Gaye.

Osibisa - Sweet America

Modeikonerna Osibisa

Här har vi då motsatsen, en skiva jag drog hem för en femtilapp mest för det lustiga omslaget. Jag blev glatt överraskad, det är en oslipad blandning av afrikansk musik (egen genre?), rock och psychadelica med mycket orgel. 

RAYE - Escapism.

Visserligen en nutida artist, men den frisyren skulle platsa på sextiotalet.

Brittiska Raye sticker kanske ut lite från resten. Den här låten från 2023 dök upp när jag skulle köpa en skiva åt min guddotter och tog reda på vad hon lyssnade på, och sedan har jag haft denna på repeat. Så jävla bra, och vilken röst! 

Låten är modern RnB och den handlar rätt mycket om att knarka, dricka sprit och ligga.

Shuggie Otis - Strawberry Letter 23

En tidig Eagle Eye Cherry

Klassisk låt, men jag tror inte vi haft med den innan. Den blev en stor hit med The Brothers Johnsson 1977, men jag tycker originalet är bättre.

The Olympians - Pluto's Lament

Bild från semestern

Jag har ingen aning hur den här låten kom till mig. Bandet grundades av Toby Pazner från Lee Fields & the Expressions. Mer vet jag inte, men de beskriver det själva såhär

Pazner dreamed he was visited by a toga-clad, curly-haired figure who told him to travel back across the great sea to his home and build a "Temple of Sound". In this temple he was to retell the great tales of Ancient Greece through the immortal language of music. When he awoke, he tried to dismiss the strange dream, but each night the the vision would return to him, and each night he would proclaim his duty more forcefully, until he could no longer deny the calling.

Roy Ayers Ubiquity - The Memory


Roy Ayers dök up för mig när jag gjorde min vibrafonlista, där en annan låt var med. Den här låten stannade kvar i nån slasklista, sjukt bra

Demon Fuzz - Disillusioned Man


Jag såg det här skivomslaget i en annons och kände att jag måste ha den här skivan. Så fruktansvärt snygg, och vilket fett namn! Ser ut som nån maskerad rappare från 2018, men är ett brittiskt rockband från 1970. Den trycktes inte i många ex och pressades inte på nytt förrän på 2000-talet, vilket gör den otroligt dyr, vilket i sin tur gör att jag vill ha den ännu mer. I bra skick kostar den runt tio lök.

Art Ensemble Of Chicago - Thème de Yoyo

Eklektiskt gäng

Ett tag nördade jag ner mig i AACM - Association for the Advancement of Creative Musicians. Det var en rörelse av jazzmusiker i Chicago som bildades på sextiotalet som en motreaktion på att rocken började ta över som den genre som flyttade gränser och provocerade. Här har vi alltså en samling pretentiösa musiker som vill göra allt för att låta stökigt. När jag försökte få ihop en lista av detta så insåg jag att det skulle bli svårt, det är en sabla massa atonalt tutande. Men här är en dunderhit som stannade hos mig, det är svårt att värja sig mot det tutiga temat.

Jag tror att den är gjord för en film som heter Les Stances a Sophie (1970) och den har jag inte lyckats få tag i trots idoga försök. 

Friday, 1 August 2025

Folkrapporten

 


Jag rör mig mellan många olika stilar av musik hela tiden. Som en neurotisk fluga som landar lite varstans på olika bakelser till och från. 

En bakelse jag inte längre så ofta landar på är folk (folk/country/bluegrass ja ni fattar).

Men plötsligt händer det, och då får jag ta tillfället att dela lite från episoden. Så här bjuder jag på ett litet destillat.

Men det finns regler:

1. Inga old darlings, lika färsk är jag som kanske några av er på materialet

2. Inget jävla skit

3. Värdiga ljudbilder och prodd

4. Ingen narcissism

Tufft. Men här har vi facit. Min lilla vandring i hyfsat okända territorium. Until mext time.



Klicka här om du vill leva




Rodriguez

Bortsett från en oväntat fin 70-talsprodd, med ackordföljder vi har hört förr, så klampar Sixto Diaz Rodriguez in i rummet. Jag tröttnar aldrig på hans blandning av känslosam men samtidigt majestätisk vocal. Oerhört bra. När basetonerna smyger sig på blir jag helt rysig. Och så fin poetisk text som körsbär på toppen. Vi har blivit lite kompisar, jag och Roddy.

The Dead Brothers

Galet förtjust i dessa. Mörka själar söker mörker som dom säger (ingen säger det). Dock hade jag missat denna pärla. En fest när det kommer till ljudprod. Tyvärr förlorade vi sångaren 2021, och bandet upplöstes. Detta får bli en symbolisk R.I.P. till både vokalisten Alain Croubalian och hans gäng av mörkrets furstar.

Dan Hicks & His Hot Licks

Hypnotisk bit. Gitarrerna yo. Och kontrabasen introducerar sig tidigt, och längs progressionen av låten tar den till sist så mycket plats att man nästan hör friktionen av fingrarna mot strängarna. Och ett roligt soundstage-lekande med framförallt vocals ovanpå det. [GODKÄNT]-stämpel så bläcket stänker.

Bert Jansch

Lite paus innan vi trycker på. Enkel liten låt. Men fastnade för de udda ackordskiftena som blev lite hookiga fär mig.

Munly J Munly

Vilken speciell låt. Börjar och slutar i klassisk men något modern folk-anda. Men låt oss inte hålla tillbaka. Släng in lite typ buddhistisk strupsång. Väldigt inspirerat. Sångaren är stundvis uncanny lik David Eugene Edwards. 16 Horsepower och Woven Hand vibbar mixed.

Giant Sand

Lutar mot renodlad country litegrann. Men lyssna på ackordföljderna. In och ut i dur/moll med väldigt fin fingertoppskänsla. Och en fint "påtryckande" energi i hela låten. Något dom verkar vara duktiga på överlag.

Terry Callier 

Vilken röst va? En sån låt där man efter ett par sekunder vet att man är i trygga händer dom närmaste minutrarna. Ännu en ny kompis här.  

Katie Cruel

Något med stämsången här fångade mig direkt. Bert Jansch här igen, tätt följd av underbara Beth Orton och Devendra Banhart i backing vocals. Den senare (med kanske det coolaste namnet någonsin) ligger på radarn.

Baxter Dury

Väldigt speciella val av ljudmixning. Men jag älskar det. En filt, och en öppen brasa, och detta, och ett zombie-spel. 

Tompa

Ja vi avslutar med giganten ifrån vilken jag hört det mesta (allt brukar jag säga). Denna har på något sätt slirat sig förbi min uppmärksamhet. Så jag måste råda bot. För er som inte hört, you're welcome.


Peace out.





Friday, 25 July 2025

coola låtar att sjunga med till i bilen

jag vet inte hur ni resonerar när ni gör era listor, ifall ni försöker bara helt utgå från ert egna perspektiv och låta era val påverkas av att andra kommer lyssna (och döma) listan. jag har nog tagit det lite med i beräkningarna tror jag. alla är låtar som jag älskar och lyssnar på regelbundet men jag ville ändå välja med en förhoppning att många av er inte hört många av dem tidigare. det här är i alla fall min första lista och skulle nog säga att den representerar mig och min musiksmak ganska väl (förutom att där inte är någon indierock alls) det var väldigt kul att göra listan, ser fram emot nästa gång. Enjoy!


LISTAN





16 horsepower - coal black horses

en av mina absoluta favoriter. älskar hur mycket känsla sångaren förmedlar, kanske är religiositeten bidragande.


Gamma Ray - send me a sign

tror inte jag lyssnat på en enda annan låt av bandet. kan inte säga direkt vad som tilltalar mig så mycket med denna men för mig är den 10/10. perfekt låt att sjunga med till i bilen.


Cage the Elephant - Cold Cold Cold

Beck är inte med på denna listan men jag har nog kunnat göra flertalet listor med endast honom. Tidigare (och kanske fortfarande) gjorde Beck listor på Spotify som han delade med sig av. Där hittade jag en collab med Cage the elephant som heter Night running som lätt kunde varit med på denna listan. den här låten påminner mig lite om 'Somebody that I used to know' som ju också är väldigt bra, typ en mer cool version av den kanske.


Calabrese - Born with the scorpions touch

bra dopaminkickar från refrängen.


Viagra boys - Aint no thief

Svenskt band som trots problematik med namnet ändå håller fast vid det. De verkar trevligt punkiga och roliga tycker jag. Jag hade inte reflekterat så mycket över det tidigare men jag gillar nog ganska ofta när man kombinerar humor med musik. Tex Tenacious D och Onkel konkel och sånt. Riktigt bra och rolig låt


The Dogs - G.U.I.L.T.Y

Upptäckte denna ganska nyligen. Så otroligt bra text i den. Gissar att Robert kommer gilla första meningen. min favoritdel är : 

T - Like a gallow, perfect for two

Y - did I ever do this to you


Gluecifer - Easy living

om det finns någon låt som mer förmedlar känslan av att röka en cigg i bilen så har jag inte hittat den


The Murder City Devils - Press Gang

den här låten gör något speciellt. jag har svårt att sätta fingret på det men jag tror det är typ att den är återhållsam samtidigt som den är tvärt om. udda sound överlag, kan inte säga vilka instrument de använder


Blind Guardian - Lord of the rings

alltså som jag älskar den här låten. The Bard's Song är också suverän men den här har så jävla härlig text. Får rysningar när han skriker MORDOR


Gothminister - Darkside

om man hade gett AI en prompt att skriva en så cool och samtidigt så töntig låt som möjligt kanske det hade blivit ungefär som Darkside. jag skulle nog säga att inget i den här texten har någon som helst betydelse. 

We were creeping like reptiles

As our birds crossed worlds

You say death is your dark love

And you will die too

okej???????????????


Friday, 18 July 2025

Vi som älskar (det andra) 90-talet



Dansant för hela slanten och inga hämningar då det gäller nostalgi eller prestige.
Allt släppt under 90-talet. Låtar som passerat mina öron genom CDs, minidiscar, kazaa, winamp och en och annan vinylskiva. Blev nån sorts historielektion á la mitt älskade 90-tal. Behöver få denna lista ur systemet innan jag känner mig komfortabel nischa mig likt Pontus. :)
Jag har valt snälla korta mixar som ligger runt radiovänliga 3-4 minuter, även om vissa lååånga mixar subjektivt ibland är lite vassare.

HÄR ÄR LISTAN, med nån kommentar nedan ibland.

Under The Water (feat. Frank'ee) - Brother Brown
Köpte denna vinyl mitt i min happytrance-period, den skar sig lite, det var nåt med den "björkiga" sången som fångade mig.

Halcyon - Orbital

Open Up - Leftfield
Hade svårt för sången som tonåring, gjorde att låten kändes vuxnare och svårare än anant jag lyssnade på. Finns på soundtracket till episka datafilmen Hackers; Hack the Planet!

Not over Yet - Grace

Celebration Generation - Westbam
Doftar Love Parade (som jag dock aldrig besökt) och tidiga demopartyn för mig.

Feeling so Real - Moby 
Minns att jag älskade den massiva sinus-sub-basen som ramlade över en efter breaket. Yes yes here we go!

Beauty And The Beast - Antiloop
Lagom välmixat å svenska pojkar. Antiloop inspirerade mig till många timmar i fasttracker.
Otroligt frän musikvideo också: https://www.youtube.com/watch?v=QjcyXTRifVw

Sugar Rush - Man With No Name
En melodislinga jag tatuerat in i minnet. En av de låtar som fick in mig på glad trance med klistriga melodier.

Out Of The Blue - System F, Ferry Corsten
Party like it's 1999 (utgivningsåret). Inget krångel eller försök att spela svår, bara massiv stråktrance deluxe.

Silence - Delerium, Tiësto
Skulle nog påstå att detta är facit för vocals kombinerat med trance? 

Friday, 11 July 2025

Introducing the band

Här är en reserv-lista som jag hittade i arkivet. Ibland snöar jag in på musikaliska fenomen (som tex. fade-outs eller ett visst riff’s ursprung). Det här är en lista med fenomenet: ”låtar som presenterar bandet eller instrumenten”. Oftast jätte-corny när det sker på scen inför en ointresserad publik, men ganska kul när man bygger en hel låt på idén. Håll till godo! 

Introducing the band


Friday, 4 July 2025

Ruben rekommenderar

När jag äter middag med Ruben brukar musikrekommendationerna dugga tätt. Han har kul musiksmak och det är lyxigt att få en massa tips både om pärlor från 70-talet och nutida musik som jag aldrig hittat annars. Det påminner nästan om att dela kontor med Pontus på den tiden vi var unga och coola.


Här är tio fina rekommendationer, både gammalt och nytt:



Terry Durham: Crystal Telephone

En gammal artist som är helt ny för mig. Han var tydligen både konstnär och poet på 60-80-talet, vilket kanske kan förklara sättet hur han läser upp sina texter.


Egg: I Will Be Absorbed

En av åtta fantastiska låtar från Eggs självbetitlade album från 1970. De beskrivs som en “classical rock trio” och de har en imponerande bredd. Just den här låten kände jag igen som en sampling från Diplos utmärkta debutalbum.


Almendra: Color Humano

Almendra var ett argentinskt “Rock Progresivo”-band som bara var aktivt några år runt 70-talet men de verkar ha hunnit riva av en hel del grymma riff och gitarrsolon i alla fall.


Nico Gomez And His Afro Percussion Inc.: Eso el Amor

Det här är tydligen latin funk från Belgien anno 1971. Rolig cover på en låt som tydligen skrevs av Pepe Iglesias på 50-talet. (Sajten Secondhandsongs kommer jag använda fler gånger)


Popol Vuh: Kyrie

Fin ljudbild och cinematisk stämning från Popol Vuh. Känns ovanligt modernt och det är väl värt att lyssna på fler låtar från deras album Hosianna Mantra från 1972.


Embryo: A Place To Go

Ett tyskt krautrockband som verkligen älskar att blanda musikinfluenser från alla världens hörn. Bara kolla in den här maffiga dokumentären till exempel.


Cos: Babel

Nu hoppar vi från 1970-talet ända till 2010-talet till 1978 utan att tappa stämningen (uppdaterat, tack Anders). Cos spelar jazz-rock med fina röster, roliga solon, taktartsbyten och allt annat man kan önska sig


Bruno Pernadas: Spaceway 70

Underbar musik från portugisiska Bruno Pernadas. Väldigt tajt och virtuost med mycket Stereolabkänsla.


Black Country, New Road

Lekfull och teatralisk musik från den brittiska sextetten Black Country, New Road. De känns som ett band man borde passa på att se live.


Jeppe Zeeberg: Rungsteds Lyksaligheder

Vi avslutar med lite härligt danskt kaos. Jeppe Zeeberg är en jazzmusiker som verkar älska att blanda alla musikstilar hej vilt. Just den här låten ger mig starka vibbar av Mr Bungle.