Post(*)Post Punk(?)Punk(!)

Alla deltagare uppskattade kanske inte Talking Heads fokuset lika mycket, men för mig lämnade det ändå mersmak – och gjorde framförallt mig mer nyfiken på fenomenet post-punk. En genre jag upplever som ganska spretig och inte helt lätt-definerad. Mycket är ärligt talat inte heller så jäkla bra, men det är något med energin, estetiken och DIY-attityden som jag ändå går igång på. 

Vad det gäller själva ”originalpunken” är det inte något jag lyssnat på i någon större utsträckning. – Jovisst, även jag jag spelat the Clash's hits till leda, och insupit Sex Pistols och Ramones i lagoma doser (Och sen fanns det en kort, mörk period då skate-punken gick varm i walkmannen under gymnasieåldern) ...Men någon äkta anarkist eller större konnässör är man ju inte. 

Kanske beror det hela på att jag var för ung när det verkligen begav sig – och så att säga “missade tåget”?

Min reflektion är nämligen att både Punken och Post-Punken var lite av en färskvara. Det var en reaktion på sin samtid och rock-konventionerna, men de blev irrelevanta snabbt när musiken och artisterna själva blev mainstream. Under åren har det såklart kommit lite revivals och band som inspirerats av musiken, men det har handlat mer om att låna av soundet än att omfamna själva andan och attityden.

Vi spolar fram till nutid.
Musikklimatet ser väldigt annorlunda ut än för bara 10 år sedan. Rock är inte längre mainstream. Kombon av Covid-19, internet och streaming, samt tillgängligheten av mobila hemmastudios, har ändrat allt. Den mesta populärmusiken skapas inte längre av grabbar i replokaler eller garage…Faktum är att det är knappt en enda riktig musikgrupp på Spotify’s Global-50 lista! Producenten har de-facto blivit den nya rockstjärnan. Och resultatet är, i min mening, att musiken som görs nuförtiden ofta känns oorganisk och överproducerad :( 

...Men varje trend genererar en mot-trend. Och min spaning är att både punken och post-punken håller på att bli relevant igen. Fast kanske på riktigt den här gången? Det verkar nämligen poppa upp ganska många nya post-punk och punkband. Vår samtid speglas ju av en blek framtidstro. Kärnvapenhotet och kalla kriget är bytt mot klimatkris, epidemier och alt-right rörelser. Då behövs det återigen dom som bryter normerna och visar pekfingret åt etablissemanget. Sånna som skiter i allt. Nihilism är åter igen det nya svarta. Punken är död, länge leve punken!

Spellistan finner ni här: Post(*)Post Punk(?)Punk(!)

Om låtarna:

IDLES: Mannen med mustachen är gitarrist men även tandläkare. Jag är inte säker på att jag hade låtit honom nära mina tänder. 

Never Fight A Man With A Perm – IDLES [2018]

Vi sparkar, nästan bokstavligen, igång med IDLES. Det här är verkligen punk för 20-talet. Med sin outtömliga energi, helt lysande lyrik och självironiska hipster-estetik är det svårt att inte gilla det här bandet. Det är intellektuella och brutala på samma gång. Jag hade svårt att välja en låt, men det blev i slutändan den största hitten från förra plattan. Skivan från 2020 är bra, men inte lika. Förmodligen ett av mina mest spelade band de senaste 3 åren.

Bistra miner när man får dela hotelrum på turnén. 

Total Football – Parquet Courts [2018]

Det är oförståeligt att detta är ett Amerikanskt band, men så är tydligen fallet. Känns som detta skulle platsa på vilken London-pub som helst. Hursomhelst, Parquet Courts’ skiva från 2018 rekommenderas varmt. Det är ganska stor bredd på låtarna, där en del går mer åt punk och andra åt post-punk. Det mesta är jäkligt bra. 

 

Oi! – Piccachu är visst punk som fan. Skaru ha däng? 

Job Seeker – Sleaford Mods [2020]

Mer brittiskt blir det nog inte: Veteran-duon Sleaford Mods går i bräschen för den elektroniska Punken. Det är primitiv arbetarklassromantik för streaming-eran. En grym text och mycket humor, men samtidigt hade man inte velat möta dessa gubbar i en mörk gränd bakom pubben. 

Jag är normalt sätt skeptisk till ansiktstatueringar. Men att skriva 'Lös' i pannan är i alla fall ganska originellt.

Ain’t Nice – Viagra Boys [2021]

Roligt att få att med ett modernt svenskt band. Jag snubblade över grabbarna när dom uppträdde på musikhjälpen och fastnade. Uppfriskande dekadent och rått för att vara Svenskar. Hela nya skivan är riktigt bra. Roliga texter och väldigt spretigt. Innehåller både krautrock och en John Prine Cover. Detta är den solklara singeln, älskar den entoniga saxofonen som låter som en hes gås.

The lads are just heading to the Rover for a pint and discussing Joyce.

A Heroes Death – Fontaines D.C. [2020]

Namnet till trots är bandet från Irland. En lite cynisk låt inspirerad av all reklam om självförbättring. Jag går igång på den repetitiva texten och lite malande låten fastnar verkligen. Sen är det nått gött med dialekten. Man blir lite sugen på en Guiness. Bandet är nominerad till en Grammy i kategorin rock i år – vilket kanske är någon indikation på att genren ännu inte är helt död ännu.

Bläckfiskpöjkarna. Det finns väl inget mer post-punk än en rejäl gårdsloppis?

House Plants – Squid [2019]

Ytterligare ett gäng unga britter. Den här gången med en trummis på sång. Härligt vansinnig frenetisk energi som Talking heads på amfetamin. Gillar dom lite udda breaksen, den desperata sången och trumpeten. Sen måste det väl vara en Sabotage tribute på slutet? Tycker det hörs att dom har skoj, det gillar jag. Bandet är signade till klassiska Warp.  

Listans musikhögskola-aspiranter. Den propra looken är lånad av Byrne.

Share a Pillow – Field Music [2018]

Nu lite mer polerat. Field Music är ett band som jag lyssnat på länge och som håller en väldigt jämn kvalitét. Många bra låtar och skivor. Innan jag påbörjade den här listan hade jag nog placerat dom mer i ett art-rock fack, och det är såklart inte mycket punk alls. Däremot hörs Talking Heads influenserna extremt tydligt. Kan inte avgöra vilken låt som är deras bästa, just nu är det denna jag fastnat för, men det finns många att välja på.

Ett sådant namn kräver såklart matchställ. Ordet "Punk" ger föresten 10 poäng i Alfapet.

Here’s the thing – Sports Team [2020]

En brittisk akt. Den här är en låt som manar till allsång och får en att drömma om dansa sig svettig. 

Får lite Bob Hund + Blur vibbar på vissa av deras låtar, vilket kanske är anledningen att jag gillar dom.

Rätt catchy är den i alla fall! 

Om bandet Crack Cloud ser ut som ett gäng missbrukare och hippies, beror det på att dom är det. 

Ouster Stew – Crack Cloud [2020]

Ett Kanadensiskt musikkollektiv som uppenbarligen lånat en del från Talking Heads. Det här är lite studsigt och artsy. Bandet fungerar som tydligen som en sort support-grupp till missbrukare och folk med mentala hälso- problem. Sånt kan resultera i att man väljer att man lägger in ett trumsolo i en låt som bara är 2:21. Lite uppfriskande på sätt och vis.

Ginger got soul. Krule var knappt byxmyndig när han slog igenom 2013. Kolla in klippet från Letterman.

Dum Surfer – King Krule [2018]

Kanske den mest namnkunniga artisten i listan och en ganska säregen artist. En kille som ser ut som den okända Ron Weasley brorsan och låter som en deppig Generation-Z version av Billy Bragg. King Krule lånar lika mycket från punk som post-punk och lägger sedan på lite jazziga toner, lite dub och hip-hop till en smutsig engelsk stuvning spetsad med diverse downers och mycket lager. Det funkar förvånansvärt bra. 

Bonusvideos:

IDLES är ett av mina favoritband i "modern tid", den här låten är så vansinigt intensiv i sin minimalism. Varning för hjärtklappning.

Som gitarrist kikar jag ibland på videor där band visar hur man spelar deras låtar. Den här IDLES tutorial:en är väldigt rolig och väldig "anti" alla andra gitarr-tutorials jag sett. 

Shame: Ett band som nästan kom med på listan. Nästan skamligt att jag strök den. Bra hook och tycker den mixar indie-rock med punk på effektivt och skönt sätt. “My voice ain’t the best you’ve heard/And you can choose to hate my words/But do I give a fuck?”. Bra punktext.

Strålande låt och video från Viagra Boys. 

Tjejerna är lite underrepresenterade i listan så här kommer en bonusvideo på en artist jag precis upptäck; Billy Nomates, som även har en singel aktuel med Sleaford Mods. Gött.