LUND in a Box

För ett par månader sedan hade jag en flirt med svensk 90-talsindiepop, tänk “In a Box” med Brainpool och “Not Forever” med Popsicle.

Otroligt kul med hela klimatet runt omkring också. Som Popsicles Andreas Mattson sa: “Brainpool spelar ju mest för att det är kul att lira i ett popband. Det vi gör är på fullt allvar”.

Den här gången stickspårade jag vidare till ett tema som blev “Band som kommer från Lund” och insåg bl a att just glädjen och att inte ta saker på onödigt stort allvar ofta återkommer i lundensisk musik.

(For info: Självklara lunda-Damn! är alltför välkända för att stjäla en listplats bland dessa förhoppningsvis mer okända 10.)

HÄR ÄR LISTAN: LUND in a Box!

0. Till Österlen - Last Call, Balalaika Boyz

En fristående introlåt enbart här för att ta er till kärnan av Lund, därför 11 låtar i listan. Studentikosa barbershopmän som skönsjunger bort det mesta av vemodet från originalet “Till Österland”.

2. Death To My Hometown - Logh

Gillade detta skarpt när den kom, Logh kändes lagom deppiga och shoegaziga för mig. Återupptäckte låten för ett gäng år sedan när den användes i en trailer för ett spel från Massive.

3. Moderata Brudar - Fiendens Musik

Proggpunk från sent 70-tal. De slog tydligen både åt höger och vänster. Känns som moderat-dissen här snarare är en illa dold gubbsjuka.

4. Business Man - Niels Jensen

Svajig syntpop med lite distgitarr. Inte bestämt mig för vad jag tycker om det här.

5. Se mig i dig - Henrik Venant, Lyxorkestern

Lite av en skånsk Billy Idol. Gillar skarpt att det är smått omöjligt att höra vad han säger/sjunger på nästan alla hans låtar.

6. Heading South - The Sinners

Debuterade på scen som förband till Wilmer X (alltid haft mycket svårt för Wilmer X).

7. Never Trust a Klingon - S.P.O.C.K

De har uppträtt fem gånger på Blekingska Nation i Lund och denna inspelning är från Mejeriet vilket får ursäkta att de nog kommer från Malmö (?). Rikard hävdade nyss på musikveckor IRL att “SPOCK dödade syntmusiken”. Jag hävdar att de höll liv i den mha just glädjen och ett par hundra trekkies som brölar med i refrängerna.. hmmm.. eller är det kanske just detta som dödade genren?

8. Sound Mirrors - Covenant

Futurepop enligt Wikipedia. Driver på bra och sångrösten matchar så fint med soundet.

9. Dixies Bar - City Kent

Lättare punk. Känns som rockig BobHund. Sångaren Simpa hade tydligen som sin grej att låta sitt kön hänga ut på scen när det begav sig. 100% pun(g)k på det.

10. Logastellus - Serial Cynic

Tre tjejer från Lund som bildade bandet 1995. Löstes upp 2000 då alla gick vidare till nya band. Hårdast på listan. Rage-against-punkigt.

11. Metro Jets Premiere Concert - Brainpool

En låt från deras rockopera Junk, känns som en bra eftertextlåt på denna lista.

Finns en lite charmig lågupplöst dokumentär om deras fleråriga musikalprojekt på youtube: https://www.youtube.com/watch?v=2PAojhOs5w0

Utanför listan BONUS TRACK som startade listan = In a Box med Brainpool, här från Söndagsöppet:

https://www.youtube.com/watch?v=XOWbYI5SAvw&list=RDXOWbYI5SAvw&start_radio=1

David Birdes ironiska uppsyn vid gitarrsolot, Jens Janssons perfekta indie-batterist-look och en snyggtrött Janne Kask vid micken. Må vara en sönderspelad låt som klampar fram på otroligt svag is i ett forum som detta, men jag kommer stå där redo med isdubbarna, för den är en jädra banger!

Ett totalmexat fokus!

Protokoll MLM-52-A

Datum: Tors 2:a Okt

Lokal: Hyllie Brygghus

Roddare: Anders L

Deltagare: Jonas, AndersJ, Pontus (ej närvarande),  Robert (ej närvarande), Per G

Övriga närvarande: EmilW, Rikard

§1 Öppnande av möte

Roddaren hälsar alla välkomna, tar upp röstlängd och beställer öl.

§1.1 Beställande av fiskbetäckt bröd

Var och en av de närvarande beställde varsin s.k. "Sillmacka/Sillamacka/Sillsmörgås".

§2 Beslut för tema för fokuslista

Efter många förslag och långa diskussioner beslöts att temat "Mexiko" skulle gälla för nästa fokus. Roddaren fick fria händer att ta fram format.

(Röstlängd kan beställas via fax till 040-222451)

§3. Avslutande av mötet

Roddaren tackade närvarande och mötet avslutades.

Yeah! Woo!

 

Jag gillar dokumentären Everything is a Remix som är en hyllning till samplings- och remixkultur inom film, musik och alla möjliga memes. Det är kul att följa hur vissa bilder, ljud och idéer plockas upp och fastnar i populärkulturen och sen fortsätter fortplanta sig i tusentals kopior.

En ikonisk musikalisk meme är skriken Yeah! Woo! från Lyn Collins låt Think (about it) från 1972. Ropen kommer från James Browns kompband the JBs och jag trodde först att det bara var James Browns vrål som hörs, men tydligen är det Bobby Byrd som skriker först.

Från och med slutet av 80-talet börjar den samplingen (och några andra från samma låt) dyka upp i hiphop, Italo house och allsköns pop. Breakbeats från Think används fortfarande i massor av elektronisk musik och speciellt i jungle och DnB. 

Tre välanvända samplingar från Think (about it)

Sampling 1: Yeah! Whoo!-loopen hörs vid 1:22

Sampling 2: en kort trumloop med rop hörs vid 1:34

Sampling 3: loopen med ”too bad Hank” hörs vid 2:03

Veckans lista är tio låtar med kopplingar till Think (about it)

Lyn Collins: Think (about it)

Originalet är såklart en cool låt med Collins fantastiska röst och bakgrundsljuden där James Brown peppar sitt band. Han trakasserar också bandmedlemmar ibland, tex med rop som ”too bad Hank”, vilket troligen betyder att stackars Hank kommer få böter för att han spelat fel. James Brown lär ha varit något av en perfektionistisk tyrann.

Ultramagnetic MCs: Traveling at the Speed of Thought - Remix

1988 har Woo! Yeah! redan samplats i många hiphoplåtar. Här använder Ultramagnetics ljuden bara i refrängen. Skivan Critical Beatdown och Kool Keiths karaktäristiska röst har i sin tur samplats av band som The Prodigy (Smack my bitch up, Out of space). Han fick en imponerande comeback som den psykadeliska Dr Octagon i mitten av 90-talet.

De la soul: Jenifa Taught Me (Derwin’s revenge)

En favoritlåt som jag hört hundratals gånger. Konstigt nog var det först för några år sedan som jag förstod att den grymma scratchen i början är med skivan ”Think” och den landar tight på just ljuden Woo! och Yeah!. Trummloopen i resten av låten är också en klass för sig.

FPI Project: Rich in Paradise - Vocal Remix

Kände mig tvungen att slänga in lite Italo House från 1991 i listan för nostalgieffektens skull. Det är galet hur många musikproducenter från sent 80-tal och tidigt 90-tal som tyckte att musik utan Yeah! Woo! var som mat utan salt.

Squarepusher: Come On My Selector

En gammal goding som bygger på en upppitchad version av den kortare loopen från Think med ett kort rop. Låten avnjuts bäst med den här videon av Chris Cunningham och då får man vänta några minuter på musiken.

Venetian Snares: Gentleman

Yeah! Woo! med timestretch-effekt! Som vanligt bjuder Venetian Snares på ordentligt vilda trummor.

Jamie XX: Gosh

Musiker som samplar trumloopar från Think låter ofta små fragment av James Browns röst vara kvar. Den här videon visar hur Jamie XX jobbat med samplingen. Missa inte heller den fina videon till själva låten Gosh.

Run the Jewels: Call Ticketron

Här använder El P Yeah! Woo!-samplingarna för att få en klubbig retrokänsla i en annars väldigt modern produktion. Jag tycker det är kul hur RTJ lyckas vara både hårda och elegant producerade samtidigt.

G Jones, Eprom: On My Mind

Nyare, acidinfluerad musik med både Yeah! Woo! och "Too bad Hank" i en och samma låt.

Caribou, Harry Hayes: Broke My Heart - Harry Hayes Remix

Än idag finns inget lättare sätt att få något att låta som en remix än att slänga in de klassiska skriken från Think.

BättreDar

 

Tjabba, tjena o hallå. God morgon alla eterlyssnare, snubbar och snubbor.

Det är få platser där den lilla individens röst kan höras för idag drunknar alla i bruset. Mejlen piper, datorn pingar och mobilen burrar. Till och med ens egna inre röst drunknar. Om ni har möjligheten så lyssna på denna listan under en naturnära promenad med bara naturen, texten och dina egna tankar och associationer. Livet följer med oss i alla väder och vind. Detta kanske är en lista bäst lämpad för sommar och sol. Men vi får nöja oss med höstsol och kanske om man är modig ett dopp i det blå. När mörkret är som störst i sinne, minne och omvärld så får man tända den största av alla fyrbåkar, den av hopp. Hos mig så har livbojen i det stormiga hav som ett människoliv är alltid varit musik. Och fyrbåken jag simmar mot denna gång är fenomenet Svensk Reggae. Jag har blandat in en joker i leken bland artister av alla färger från Kapten Röd till Syster sol. Från Aylas gråa elefanter till knasiga Generaler. Se om ni kan finna jokern. Jag är en sann musikalisk omnivor. Allt går att sluka och där finns nästan alltid någon smaskig bit att mumsa på i de flesta musikstilar. Men när det kommer till Reggae så går jag full "Snout to tail". Om nu någon av er är vegan så är ni inte uteslutna. Jag kan sluka en beta från blast till rot också. Nog för en Rotvälta. Men man får passa sig för dom. Annars så kan man bli Helt Off. Med detta önskar jag er alla en fantastisk fredag.

 

Mycket nöje go vänner!

42.

Länk: https://open.spotify.com/playlist/6zKYmstm3y5wsj5y17o61W?si=12d60fa7c67c47c0

Nuzak

Idag blir det inget storstilat inlägg. Eller en storstilad lista för det. Sommaren och början på hösten har gått i en rasande takt, och jag har grävt i arkiven efter något att damma av. Just nu snurrar dock nästan uteslutande lättsmält musik i mina lurar, inte minst när jag sena kvällar och långa helger har kört klimaxet på en renoveringsturné därhemma.

Idag bjuds det på något som jag kanske tror kan kallas typ Nujazz? Dock av den lite mer intetsägande, ännu mer bakgrundslyssningsvänliga och mindre enerverande varianten. Nästintill lite samtida hissmusik. Jag kallar det... 🥁 Nuzak.

Lyssna och glöm bort att du lyssnar, men njut av att tinnitusen och malandet i huvudet förhoppningsvis tonas ner en smula.

Listan

Musikvecka vecka 38

Denna fantastiska fredag bjuder på en helt osammanhängande lista. Det är bra för att pigga upp humöret och stimulera koncentrationsförmågan.

Hoppas att det smakar!

Tingan

Tingan, Dyngan, Magnuf.

Snubben från Södra Sandby har några år och plattor bakom sig nu så jag tyckte det var på sin plats med ett litet axplock.

Jag hör många olika influenser som D'Angelo, Depeche, Prince, Shuggie Otis. Vissa kanske tycker hans röst är smörig men jag kommer ändå tillbaka till att han skriver sjukt bra låtar, spelar oklanderlig gitarr med grym timing och sväng. Måns Mernsten får inte heller förringas med sina avtryck både via lir och komposition.

Ska blir sjukt spännande att höra vad ni tycker om detta.

Tingan

Kärt återbesök hos de Superhåriga djuren

Under en period i mitt liv, specifikt åren runt milleniumskiftet, så var det Walesiska rockbandet Super Furry Animals ett av mitt absoluta favoritband. Allt eftersom åren gick så byttes ett favoritband mot ett annat, och så vidare – och snart var dom ett rätt blekt minne och en parantes i ens musikaliska historik. Jag har inte heller återbesökt dom speciellt ofta av okänd anledning. Till skillnad från andra artister från den eran gjorde dom kanske inte några jättestora svallvågor eller producerade några mega-hits. Och tråkigt nog är det är liksom inget band man pratar om idag. Trots att dom i regel var hyllade av (Engelsk) media.

Härom dagen snubblade jag över en låt på Spottan och blev lite överraskad att jag fortfarande tyckte det var bra. Jag tänkte därför att jag skulle ta och dela några gamla favoritlåtar och se om detta är något som faller någon annan på läppen – kanske kan man få lite hjälp att avgöra hur detta har åldrats (min egen bild är klart färgad av nostalgi). Jag tänker också att om herr Grimberg kan damma av sina gamla Happy trance cd:s utan att skämmas, så kan väl jag spisa lite outspacad 90-tals Indie-rock?  ;-)

Lista: Kärt återbesök hos de Superhåriga djuren

Om låtarna i listan:

Short Painkiller – Radiator [1997]

Super Furry Animals, (härmed kallad SFA) hade för (o)vana att slänga in lite korta experimentella mellanspel mellan låtarna – både live och på skiva. Så, för att ge er den autentiska upplevelsen gör jag samma sak i denna spellistan. Räkna bort mellanspåren från totalen så landar vi ändå på rekommenderade 10 låtar.  :-)

SFA hänger med Howard Marks (liggandes i bild). Verkar inte vara nån jättekul tillställning. 

Hangin’ Out With Howard Marks – Fuzzy Logic [1996]

En av mina ingångar till bandet var via boken “Mr. Nice” som jag lånade av min bror (Jag minns inte exakt hur jag upptäckte bandet). Det är en självbiografi av ökända Walesiska marijuanasmugglaren Howard Marks – som också var någon form av dubbelagent för Mi6 - en bizarr och fascinerande person och historia! I filmatiseringen spelas Howard Marks av Rhys Ifans, känd bla. från House of Dragons. Han var även SFA’s första sångare. Skivomslaget till debutplattan Fuzzy Logic pryds med några av Marks många passfoton. Allt hänger ihop! Hangin’ Out With Howard Marks är en skränig men ösig rocklåt som andas både 60-tals psykedelica och 70-tals glamrock. Gillar också att dom slänger in lite 3-takt i sticket.

Udda 60tal #1: Twang, Sax, Skräck och Reverb.

 

Duane demonstrerar sin egendesignade högtryckstvätt, förvillande lik en gitarr.

Efter tidigare nedslag i 80- och 70-tal har så turen kommit till 60-tal.
Här finns såklart massor att gräva ned sig i och det kommer eventuellt fler listor i tidsperioden framöver men den här gången fokuserar vi på Twang, Sax, Skräck & Reverb! 

Listan hittar ni här!

1. Duane Eddy - Stalkin'

Mästaren av twang sätter tonen för listan med sin Gretsch-gitarr! Sen får ni såklart en klassisk bröl-sax på köpet, ljuvligt! Vi passar även på att bryta reglerna på en gång då skivan med det lite udda namnet "Have 'Twangy' Guitar Will Travel" släpptes redan 1958. Skivan är proddad av ingen mindre an Lee Hazlewood och reverbet fick han till genom att införskaffan en 900 liters vattentank som eko-kammare. Take that VST-plugins!

2. Dave Gardner - Mad Witch

Även den här är från 1958. Jag vet ingenting om artisten i fråga förutom att han mest var känd för standup. Gillar verkligen den monotona och minimalistiska sången kombinerat med tempot, låter ganska modernt och elakt för att vara slutet av 50tal.

3. Cheryl Thompson - Black Night

Vi fortsätter smyga vidare i natten med  Caryl Thompsons lyxiga röst kombinerat med ursnygga gitarrslingor. Jag undrar om Chris Isaac pluggade den här låten när han spelade in Wicked Game? Singeln är tydligen lite av en samlarskiva och går för 4000kr och uppåt på discogs.

4. Sanford Clark - Still as the Night

Sånger om förlorad kärlek gör sig klart bäst i Slapback-echo! Duane Eddy på gitarr och Hazlewood som producent här med. 

5. Wanda Jackson - Funnel Of Love

Wanda var ju ganska nyligen med i en annan lista men hon tål mer exponering. Jag älskar hennes hesa saxofonlika tonläge och de små gitarrsolona är ljuvligt bubbliga. Ursprungligen utgiven som B-sida, oerhört märkligt beslut!

6. Kip Tyler - She's My Witch

Kip har lyckats få med alla ingredienser rätt här, ascool släpig sång och gitarr, helt trashat piano och en sax från helvetet! 

7. Jan Davis - Watusi Zombie

Jag har försökt undvika den närliggande genren surfrock (då den kräver en egen lista) men kunde inte låta bli att ta med Jan Davis tokerier trots allt. Jag älskar Jans punkiga karate-skrikande som ni kanske känner igen från Dick Dale-klassiker Misirlou. Watusi var tydligen en dansfluga på 60talet och det är inte svårt att föreställa sig en hord zombies dansa till den här bangern tills armar och ben ramlar av!

 

8. Dion - (I Was) Born To Cry

Otroligt driv och med en underbart peppig text som tagen från en the Smiths låt: "I can't remember having even one day of fun" . Släng på en brölsax på det och det kan knappt bli bättre! Världens bästa doo-wop låt? Tror nästan det! 

9. Link Wray - Rumble

Kanske kändaste låten på listan men vad gör det, så oerhört simpelt men kraftfullt, man kommer ganska långt på tre ackord och rock and roll! Låten lät på sin tid så rå och våldsam att den blev förbjuden att spelas på flera amerikanska radiostationer då man trodde den skulle leda till gängbråk. Inte illa för en instrumental!

10. Pete Drake - The Spook

Steel-guitaren är lite underrepresenterad på listan så den får avsluta det hela. Här är det studiomusiker-stjärnan Pete Drake som framför en riktigt spöklik skapelse i 3/4. Ledsen för fade-outen Pontus, som plåster på såren kan du titta på ett klipp där Pete demonstrerar sig talkbox-modifierade steelguitar i en amerikansk helylle-show (och garanterat utan fadeout): 

Det här va ju stråkigt...

Ibland måste man få lov att hålla det simpelt. En samling låtar som egentligen inte har så mkt gemensamt förutom att de är ackompanjerade av stråkar i olika former. Inser också att nästan samtliga är lite äldre stuk med manliga sångare. Så visst hänger det ihop lite. Jag tror att alla har hört nästan samtliga låtar vid något tillfälle. Så det blir bara enstaka nyheter tänker jag mig, men förhoppningsvis så är det inte så många låtar som är av den sönderlyssnade typen, och kanske till och med några låtar man nästan glömt existerar.

Inledninglåten är anledningen till att listan blev till. Helt ärligt en kandidat till den bästa låt som någonsin gjorts, iaf om man ska tro Bob Dylan som hyllade den som just den bästa låt som skrivits. Glenn Campbell, vilken go gubbe. Ah, nu blev det till och med några fler meningar än det va tänkt så nu tänker jag hålla käft och så ses vi på slack.

 Det här va ju stråkigt...

Edit: SATAN, jag upptäckte precis att man inte längre får en lista med bara artister som heter Glenn när man söker på "Goa gubbar" på spottan som det va innan. Undra när de plockade bort det easter-egget. Sorgligt. Starwars-grejen finns iaf kvar.

Till slut Tom Petty

 Detta är en lista som jag nästan har gjort i snart 10 år. Egentligen världens lättaste lista - vem kan inte hitta 10 Tom Petty-dängor som tillsammans utgör en jävla fin rocklista? Men samtidigt så svår lista att göra spännande.

“Men gör en deepcut-lista då!”, kanske läsaren utropar. Men då tycker jag att man missar storheten med Tom Petty. Tom Pettys storhet ligger i hans überfeta rock-hooks. När han får rätt på dem blir det direkt en tidlös “Rockklassiker 105.6”-hit. När det inte funkar blir det mest trist standardrock.

Men nu gör jag ändå ett försök. Här alltså --> lista . Det blir nån sorts genomgång av hans karriär, där jag plockat några favoritlåtar och där jag försökt undvika monsterhitsen (“American Girl”, “Won’t back down”, “Free Fallin”, etc, etc…).

Samtidigt undrar jag - har alla hört Tom Pettys alla feta hittiga rockdängor (20-25 st), eller är det bara jag som antar det? Här på Headrow i Leeds ser jag varje dag 15-åringar som går omkring i Nirvana, Fleetwod Mac och Led Zeppelin-tishor, de med  “Tom Petty & The Heartbreakers”-brandade plagg lyser med sin frånvaro.

Tom Petty var nog för ointressant som person för att riktigt leva upp till sina hits. Men vad vet jag - kanske får han en TikTok-revival snart?

Här kommer min lista som plockar några hits, några bortglömda hits samt lite samarbeten. Notera: Jag skiter i Traveling Wilburies, hittar inget värt att lyssna på där.

1. Breakdown (1976)

Detta borde vara gammal skåpmat för alla, men jag tar med den ändå. Från Tom Petty & the Heartbreakers första skiva. Har med alla element man skall ha med i en rocklåt. Bluesig, fina körer, desperation i rösten. En fulländad rocklåt i min bok.

The Heartbreakers var nästan alltid Tom Pettys punkband. Flera av medlemmarna kom från Tom Pettys första band Mudcrutch. Mer om dem senare.

2. I Need to Know (1978)

En annan gammal klassiker. Från Tom Pettys andra skiva. Finfin punk egentligen, men Tom Petty var aldrig någon punkare.

3. Don’t do me like that (1979)

Tredje skivan. Representerar hans mer poppiga sida. Som sagt, från hans första 4-5 skivor finns ett tiotal klassiska rocklåtar som inte åldrats en minut.

4. Stevie Nicks - Stop Draggin my heart around (1981)

Vi sticker in ett exempel på samarbeten. Tom Petty var väldigt nära vän med Stevie Nicks och det hela började med att han producerade hennes album Bella Donna. Otrolig country-rocklåt, skriven av Tom Petty. Stevie Nicks framstår förresten mer och mer som en av våra stora sångerskor sista 50 åren.

5. Straight into Darkness (1982) 

Äntligen lite deepcut. Detta var visserligen en singel men ett bortglömt guldkorn. Fantastisk “Tom Petty-patenterad” hook, fantastisk rytmkomp.

Tom Petty med eller utan the Heartbreakers fortsatte sedan mangla ut album med odödliga hits på under 80 och början av 90-talet (Don’t come around here, Free Falling, Running Down a dream, Learning to Fly, Into the great wide open osv, osv). Jag hoppar över dem eftersom de är en central del i västerländsk kultur sedan gammalt.

    6. You don’t know how it feels (1993)

Under 90-talet blir det lite färre hits från Tom men kanske lite mer jämna skivor. Hans Rick Rubin-producerade skiva Wildflowers luktar mer americana. Visst lite gubbigt men han var ju gubbe vid det här laget.

    7. Asshole (1996)

På något sätt vore det nog omöjligt för Tom Petty att skriva en låt som heter “Asshole” (så o-punk var han, kanske det är förklaringen till att han aldrig hamnar på nån tisha). Nä, detta är en Beck-cover som Tom Petty spelade in till soundtracket för “She’s the one” som han bossade över.

8. Johnny Cash - Southern Accent (1996)

Tom Petty kompade Johnny Cash på en av hans American-skivor (American II tror jag), även den Rick Rubin-producerad. Detta är en cover på en Tom Petty-låt som Johnny Cash gör helt till sin egen (i vanlig ordning…).

9. Saving Grace (2006)

På senare år blev Tom Petty mer och mer "rootsig". Mer country och sydstatsrock än pop.. Här doftar han diesel of ZZ-top.

10- Mudcrutch - Scare Easy (2008)

2007 återuppstod Tom Petty's första gamla band Florida-band Mudcrutch (varifrån ett par the Heartbreakers-medlemmar även stammade) och han spelade in två rätt habila skivor med dem.

Ja, det var det hela. Tom Petty är ur mitt system. Om ni tyckte det var ointressant kommer säkert en mer svårtuggad lista nästa fredag.

Sommarblandning

Här kommer en blandad lista med lite slagsida åt det soul-jazz-psykadeliska hållet. En spretig blandning låtar som kanske funkar till sensommarkvällar, bilresor eller något annat.

Detta är mitt sätt att säga att alla mina riktiga temaidéer brakade samman och kvar var jag med en massa sparade låtar som letar efter ett tema att platsa i. Vi får helt enkelt se vart det här tar vägen.

Surfa in på hyperlänken!

Eartha Kitt - I Want to Be Evil

Var det efternamnet som landade henne rollen som catwoman?

Legendarisk sångerska från amerikanska södern. Här plockar jag upp handsken från Roberts ondskefulla-södern-lista. Den har legat och pyrt i min spotifygömma ett tag nu och behövde komma in på nån lista.

Nina Simone - Baltimore

Ögonblicket då Nina Simone fnös åt baktakt fångades på bild

Vid 1978 hade Ninas karriär börjat dala och hon tvingades spela in den här skivan med en producent hon inte alls trivdes med. Bland annat envisades han med låtar i baktakt, något som den kloka Nina kommenterade med "What is this corny stuff?". Hon var mycket förståndig som vi vet.

Kanske ligger hennes storhet bakom henne här, men visst är låten bra! Och om någon lyckas rocka baktakt såhär bra så förtjänar det en listplats.

Leon Ware - Instant Love

Det är nämligen såhär massage funkar

Den här skivan dök upp på min vinylradar som något riktigt dyrt och svåråtkomligt, och då satte habegäret genast igång. Leon Ware är mest känd som producent för bla Michael Jackson och Marvin Gaye.

Osibisa - Sweet America

Modeikonerna Osibisa

Här har vi då motsatsen, en skiva jag drog hem för en femtilapp mest för det lustiga omslaget. Jag blev glatt överraskad, det är en oslipad blandning av afrikansk musik (egen genre?), rock och psychadelica med mycket orgel. 

RAYE - Escapism.

Visserligen en nutida artist, men den frisyren skulle platsa på sextiotalet.

Brittiska Raye sticker kanske ut lite från resten. Den här låten från 2023 dök upp när jag skulle köpa en skiva åt min guddotter och tog reda på vad hon lyssnade på, och sedan har jag haft denna på repeat. Så jävla bra, och vilken röst! 

Låten är modern RnB och den handlar rätt mycket om att knarka, dricka sprit och ligga.

Shuggie Otis - Strawberry Letter 23

En tidig Eagle Eye Cherry

Klassisk låt, men jag tror inte vi haft med den innan. Den blev en stor hit med The Brothers Johnsson 1977, men jag tycker originalet är bättre.

The Olympians - Pluto's Lament

Bild från semestern

Jag har ingen aning hur den här låten kom till mig. Bandet grundades av Toby Pazner från Lee Fields & the Expressions. Mer vet jag inte, men de beskriver det själva såhär

Pazner dreamed he was visited by a toga-clad, curly-haired figure who told him to travel back across the great sea to his home and build a "Temple of Sound". In this temple he was to retell the great tales of Ancient Greece through the immortal language of music. When he awoke, he tried to dismiss the strange dream, but each night the the vision would return to him, and each night he would proclaim his duty more forcefully, until he could no longer deny the calling.

Roy Ayers Ubiquity - The Memory

Roy Ayers dök up för mig när jag gjorde min vibrafonlista, där en annan låt var med. Den här låten stannade kvar i nån slasklista, sjukt bra

Demon Fuzz - Disillusioned Man

Jag såg det här skivomslaget i en annons och kände att jag måste ha den här skivan. Så fruktansvärt snygg, och vilket fett namn! Ser ut som nån maskerad rappare från 2018, men är ett brittiskt rockband från 1970. Den trycktes inte i många ex och pressades inte på nytt förrän på 2000-talet, vilket gör den otroligt dyr, vilket i sin tur gör att jag vill ha den ännu mer. I bra skick kostar den runt tio lök.

Art Ensemble Of Chicago - Thème de Yoyo

Eklektiskt gäng

Ett tag nördade jag ner mig i AACM - Association for the Advancement of Creative Musicians. Det var en rörelse av jazzmusiker i Chicago som bildades på sextiotalet som en motreaktion på att rocken började ta över som den genre som flyttade gränser och provocerade. Här har vi alltså en samling pretentiösa musiker som vill göra allt för att låta stökigt. När jag försökte få ihop en lista av detta så insåg jag att det skulle bli svårt, det är en sabla massa atonalt tutande. Men här är en dunderhit som stannade hos mig, det är svårt att värja sig mot det tutiga temat.

Jag tror att den är gjord för en film som heter Les Stances a Sophie (1970) och den har jag inte lyckats få tag i trots idoga försök.