Under en period i mitt liv, specifikt åren runt milleniumskiftet, så var det Walesiska rockbandet Super Furry Animals ett av mitt absoluta favoritband. Allt eftersom åren gick så byttes ett favoritband mot ett annat, och så vidare – och snart var dom ett rätt blekt minne och en parantes i ens musikaliska historik. Jag har inte heller återbesökt dom speciellt ofta av okänd anledning. Till skillnad från andra artister från den eran gjorde dom kanske inte några jättestora svallvågor eller producerade några mega-hits. Och tråkigt nog är det är liksom inget band man pratar om idag. Trots att dom i regel var hyllade av (Engelsk) media.
Härom dagen snubblade jag över en låt på Spottan och blev lite överraskad att jag fortfarande tyckte det var bra. Jag tänkte därför att jag skulle ta och dela några gamla favoritlåtar och se om detta är något som faller någon annan på läppen – kanske kan man få lite hjälp att avgöra hur detta har åldrats (min egen bild är klart färgad av nostalgi). Jag tänker också att om herr Grimberg kan damma av sina gamla Happy trance cd:s utan att skämmas, så kan väl jag spisa lite outspacad 90-tals Indie-rock? ;-)
Lista: Kärt återbesök hos de Superhåriga djuren
Om låtarna i listan:
Short Painkiller – Radiator [1997]
Super Furry Animals, (härmed kallad SFA) hade för (o)vana att slänga in lite korta experimentella mellanspel mellan låtarna – både live och på skiva. Så, för att ge er den autentiska upplevelsen gör jag samma sak i denna spellistan. Räkna bort mellanspåren från totalen så landar vi ändå på rekommenderade 10 låtar. :-)
 |
| SFA hänger med Howard Marks (liggandes i bild). Verkar inte vara nån jättekul tillställning. |
Hangin’ Out With Howard Marks – Fuzzy Logic [1996]
En av mina ingångar till bandet var via boken “Mr. Nice” som jag lånade av min bror (Jag minns inte exakt hur jag upptäckte bandet). Det är en självbiografi av ökända Walesiska marijuanasmugglaren Howard Marks – som också var någon form av dubbelagent för Mi6 - en bizarr och fascinerande person och historia! I filmatiseringen spelas Howard Marks av Rhys Ifans, känd bla. från House of Dragons. Han var även SFA’s första sångare. Skivomslaget till debutplattan Fuzzy Logic pryds med några av Marks många passfoton. Allt hänger ihop! Hangin’ Out With Howard Marks är en skränig men ösig rocklåt som andas både 60-tals psykedelica och 70-tals glamrock. Gillar också att dom slänger in lite 3-takt i sticket.
 |
| SFA Spenderade sin marketing budget på en pansarvagn som fungerade som ett mobilt sound-systen. Tanken såldes senare till Don Henley från The Eagles. |
Zoom! – Love Kraft [2005]
En härligt stenad låt - favoriten från en skiva jag annars inte håller så högt. Snygg fallande ackordföljd. Jag diggar det tjusiga elpianot som lägger fina små räkor genom låten. Sen tycker jag även att refräng-hooken är kanon. Det plaskande soundet som inleder låten är en gitarristen Huw Bunford (Älskar man inte Walesiska namn?) som gör en kanonkula i en pool. Hela plattan har många sådana hemmagjorda vardags-samplingar sk. “found sounds”. Sen blir det ett härligt rörigt och episkt kaos på slutet. Mäktigt!
 |
| "I swam across, I jumped across for you. Oh, what a thing to do 'Cause you were all yellow" |
Sidewalk Serfer Girl – Rings Around The World [2001]
Det jag framförallt gillade med SFA var hur eklektiska och experimentella dom var. I botten är dom någon form av retro-rockband, men dom räds inte för att leka med samplingar och elektroniska influenser som i denna låten. …Jo, den är lite too much, men jag tycker samtidigt den är rätt kul. Rings Around The World är väl lite av deras “Sgt Pepper” eller “Pet Sounds” en väldigt ambitiös och spretig platta som släpptes som DVD med 5:1 mix (Jag har den i en flyttkartong i källaren). Låten handlar om Patty Whitebull som låg i koma i 15-år, men vakande 1999 och deklarerade att hon var sugen på pizza.
A Specific Ocean – Guerilla [1999]
Ett till mellanspår från skivan Guerilla, en liten trip-hop bagatell, vilket såklart var hett vid tidpunkten. Flera av bandmedlemmarna höll på med techno och elektronisk musik långt före SFA, så det är kanske inte så konstigt att det dyker upp lite sånna här grejer. Efter att bandet la av 2010 återgick flera av dom till sina rötter under namnet ‘Das Koolies’ – det kom en ny platta i början av sommaren. Guerilla är inte så tokigt som platta men hade svårt att hitta en enskild favvo-låt.
 |
| Någon form av djurisk sexuell ritual får man anta. |
Presidential Suite – Rings Around The World [2001]
Det är något med texten och melodin på den här låten som fastnat för mig. Och jag kommer ibland på mig att sjunga på denna. Kanske snusket. En kommentar om Clinton & Lewinski-affären och Jeltsin. John Cale bidrar tydligen med piano på denna låten. En väldigt snyggt arrad låt, lyxiga stråkar och subtilt blås. Skulle kunnat vara något proddat av Phil Spector eller Quincy.
 |
| Pete Fowlers "Monsterism"figurer. Någon annan som får lite TAT vibbar? |
The Sound of Life Today – Guerrilla [1999]
En mellanspel. Guerilla handlar mycket om informationsteknik och mobiltelefoni som var jäkligt hett vid tidpunkten. SFA har en hygligt konsekvent och tidstypisk estetik på skivomslagen. Om den andas väldigt mycket “Kid robot vinyl-figurer” & “Pictoplasma” (En karaktärsdesignfestival som var the shit back in the days - men som fortfarande existerar) så beror det på att Pete Fowler som gjorde omslagen var stor inom vinyl-toys världen. Sångaren Gruff Rhys gjorde även musik till UsTwo’s första (?) mobilspel WhaleTrail.
 |
| Ett album där man bla. kan finna super-hitten Sweet Caroline. Väl värd att skriva en låt om. |
The Very Best of Neil Diamond – Dark Days/Light Years [2009]
Från bandets sista skiva innan dom splittrades. När den kom hade jag redan tappat intresset lite och köpte den mest lite plikttroget. Den här låten var väl egentligen den enda från plattan som fastnade. Det är ju något rätt skruvat och roligt med titleln och låten i sig är också härligt weird, med lite arabiska-vibbar och vocoder. Gruff Rhys är kanske inte den mest tekniska sångaren, men hans röst är väldigt karakteristisk. Ibland tycker jag att han låter som man dragit ner hastigheten på en LP. Om man nu gillar Gruff, tycker jag att man även ska lyssna på hans projekt Neon Neon, som han gjorde med hip-hop producenten Boom Bip. I synnerhet konceptplattan om DeLorean, som har en riktigt skön 80-tals electro vibb.
The Man Don’t Give A Fuck – Fuzzy Logic [1996]
Hela låten är baserad på en väldigt kort sampling från Steely Dan’s “Show Biz Kids” som repeteras över 50 gånger – I live-versionen ca 100 gånger vilket ska vara rekord för antal “fuck” i en låt. Detta var en av låtarna som gjorde att jag blev förälskad i bandet. När jag först hörde den hade jag aldrig hört något liknande i rock-väg. Det är kanske en korkad låt och idé, men den blir nästan som ett mantra. Lite krautigt på något vis. Sen är det nått med den där bjällran. Är detta världens bästa jullåt? Jag tror det.
 |
| Allting var i fish-eye under 90-talet. Det var liksom bättre så. |
Demons – Radiotor [1997]
Härliga harmonier och sköna leslie-körer. Banjo och trumpeter. Everything goes i denna melankoliska och väldigt tjusiga kompositionen. SFA påminner mig lite om King Gizzard i hur dom angriper musiken och gör lite hur dom vill med en DYI-attityd. I den här listan har jag valt deras engelska låtar, men faktum är att bandet också släppte album helt på Walesiska. Ofta stod det en Walesisk fras på skivomslaget som på denna singeln: “Esmwyth! Esmwyth! Dim blewyn o'i le!", som kan översättas till "Smooth! Smooth! Not a hair out of place! Vad fan nu det betyder.
 |
| Golden Retriever -Super Furries? Jag är osäker om bandet och Furry-subkulturen har något gemensamt. Hoppas inte det. |
Golden Retriever – Phantom Power [2003]
Lite som en uppdaterad ‘Spirit in the Sky’. Egentligen borde inte en plojig 3 ackords boogie-rock funka så här bra. Men det svänger ju. Bra hook, snygga körer och en massa psykedeliska effekter. SFA kan väl grupperas med 80-90-tals neo-psycedelica band som The Flaming Lips, Mercury Rev, Primal Scream och Spiritualized. Hade dom inte lagt av hade dom säkert kunnat fått en revival när band som Tame Impala, King Gizzard och Animal Collective tog över stafettpinnen. Go musikvideo föresten.
 |
| Gruf och en Siracha-vulkan. Mannen som kastade en selleri på mig anno 2001. |
Miniature – Rings Around The World [2001]
Ett till mellanspel. På turnén för detta albumet såg jag dom på Sticky Fingers i GBG. Under en låt spelar sångaren Gruff Rhys munspel med 2 fasttejpade selleristjälkar på. (En homage till Paul McCartney som tuggade selleri på en Beach Boys inspelning). När han var klar kastade han sellerin ut i publiken och träffade undertecknad mitt mellan ögonen. Bra konsertminne. Skivan har gästspel av ovan nämnda Paul McCartney samt John Cale. SFA gjorde också remixer av McCartneys gamla experimentella 60-tals grejer vid tidpunkten. https://open.spotify.com/track/3LBE5PAMsXvctjLpB8wTde?si=d8593ac2b57c4c3b
Download – Radiotor [1997]
Vi avslutar med en rätt ambient och finstämd låt. Svårtbestämd genre, men igen ett fint exempel på bandets olika influeser och klart spretiga katalog. Konstig fade-out jag vet.
No comments:
Post a Comment