Nuzak

Idag blir det inget storstilat inlägg. Eller en storstilad lista för det. Sommaren och början på hösten har gått i en rasande takt, och jag har grävt i arkiven efter något att damma av. Just nu snurrar dock nästan uteslutande lättsmält musik i mina lurar, inte minst när jag sena kvällar och långa helger har kört klimaxet på en renoveringsturné därhemma.

Idag bjuds det på något som jag kanske tror kan kallas typ Nujazz? Dock av den lite mer intetsägande, ännu mer bakgrundslyssningsvänliga och mindre enerverande varianten. Nästintill lite samtida hissmusik. Jag kallar det... 🥁 Nuzak.

Lyssna och glöm bort att du lyssnar, men njut av att tinnitusen och malandet i huvudet förhoppningsvis tonas ner en smula.

Listan

Musikvecka vecka 38

Denna fantastiska fredag bjuder på en helt osammanhängande lista. Det är bra för att pigga upp humöret och stimulera koncentrationsförmågan.

Hoppas att det smakar!

Tingan

Tingan, Dyngan, Magnuf.

Snubben från Södra Sandby har några år och plattor bakom sig nu så jag tyckte det var på sin plats med ett litet axplock.

Jag hör många olika influenser som D'Angelo, Depeche, Prince, Shuggie Otis. Vissa kanske tycker hans röst är smörig men jag kommer ändå tillbaka till att han skriver sjukt bra låtar, spelar oklanderlig gitarr med grym timing och sväng. Måns Mernsten får inte heller förringas med sina avtryck både via lir och komposition.

Ska blir sjukt spännande att höra vad ni tycker om detta.

Tingan

Kärt återbesök hos de Superhåriga djuren

Under en period i mitt liv, specifikt åren runt milleniumskiftet, så var det Walesiska rockbandet Super Furry Animals ett av mitt absoluta favoritband. Allt eftersom åren gick så byttes ett favoritband mot ett annat, och så vidare – och snart var dom ett rätt blekt minne och en parantes i ens musikaliska historik. Jag har inte heller återbesökt dom speciellt ofta av okänd anledning. Till skillnad från andra artister från den eran gjorde dom kanske inte några jättestora svallvågor eller producerade några mega-hits. Och tråkigt nog är det är liksom inget band man pratar om idag. Trots att dom i regel var hyllade av (Engelsk) media.

Härom dagen snubblade jag över en låt på Spottan och blev lite överraskad att jag fortfarande tyckte det var bra. Jag tänkte därför att jag skulle ta och dela några gamla favoritlåtar och se om detta är något som faller någon annan på läppen – kanske kan man få lite hjälp att avgöra hur detta har åldrats (min egen bild är klart färgad av nostalgi). Jag tänker också att om herr Grimberg kan damma av sina gamla Happy trance cd:s utan att skämmas, så kan väl jag spisa lite outspacad 90-tals Indie-rock?  ;-)

Lista: Kärt återbesök hos de Superhåriga djuren

Om låtarna i listan:

Short Painkiller – Radiator [1997]

Super Furry Animals, (härmed kallad SFA) hade för (o)vana att slänga in lite korta experimentella mellanspel mellan låtarna – både live och på skiva. Så, för att ge er den autentiska upplevelsen gör jag samma sak i denna spellistan. Räkna bort mellanspåren från totalen så landar vi ändå på rekommenderade 10 låtar.  :-)

SFA hänger med Howard Marks (liggandes i bild). Verkar inte vara nån jättekul tillställning. 

Hangin’ Out With Howard Marks – Fuzzy Logic [1996]

En av mina ingångar till bandet var via boken “Mr. Nice” som jag lånade av min bror (Jag minns inte exakt hur jag upptäckte bandet). Det är en självbiografi av ökända Walesiska marijuanasmugglaren Howard Marks – som också var någon form av dubbelagent för Mi6 - en bizarr och fascinerande person och historia! I filmatiseringen spelas Howard Marks av Rhys Ifans, känd bla. från House of Dragons. Han var även SFA’s första sångare. Skivomslaget till debutplattan Fuzzy Logic pryds med några av Marks många passfoton. Allt hänger ihop! Hangin’ Out With Howard Marks är en skränig men ösig rocklåt som andas både 60-tals psykedelica och 70-tals glamrock. Gillar också att dom slänger in lite 3-takt i sticket.