Precis i rättan tid som vanligt

Just in time

Tror visst att det e min tur...

Temat är fät musik. For my money it doesn't get any better than when he sings "When a man loves a woman", eller ngt.

Gött

Den röda tråden

Den röda tråden

http://open.spotify.com/user/ndesh/playlist/02ctQQqFVpaQXWHDbA6qJ0

1. Vår resa börjar med OJs och den vinande piskan på slavbåten från Afrika till Jamaica.

2. Väl framme på Jamaica fortsätter piskan tala och Mighty sparrow kämpar för att bli fri.

3. Slaveriet avskaffas men knappast fattigdomen och The Congos med Lee Scratch Perry i ryggen drömmer om Afrika.

4. Trettiofem år senare i London redogör Joe Goddard & Raf Rundell att just The Congos album Heart of The Congos är en av de skivor som ligger dem närmast om hjärtat.

5. En annan artist Joe Goddard hyllat (i egenskap av Hot Chip medlem) är Prince som här är i sitt ylade esse!

6. I sin hit "1999" dissade Prince kärnvapen, det gör även Yo La Tengo i Sun Ra covern Nuclear War.

7. Sun Ra gillade pyramider, ett intresse han delar med skäggen i Pyramids. Ett fint exempel på den ganska nischade genren "doomgazing" (shoegazing möter doom metal) som tyvärr lider av samma pretantiösa namnsjuka som postrocken.

8. Änglarna fortsätter gråta i nästa låt och Flash & The pan promenerar mitt i det.

9. Grace Jones gjorde en en cover av ovanstående låt och hon gjorde även en cover av The Normal - Warm Leatherette. Bakom The Normal står Mute Records ägare Daniel Miller som startade det fiktiva elektropopbandet Silicon Teens.

10. Sun Flight har en obehaglig kult-känsla över sig med textrader om att flyga rakt in i solen för att alltid hålla sig varm. I kulter är det vanligt med ödestro, något som John Talabot verkar bekänna sig till.

music for squirrels

Hallå alla glada knegare!

Efter några veckors föräldraledighet (läs: semester) landade jag hårt i verkligheten i måndags. Nu har jag fått snurr på ekorrhjulet igen, men dagens lista är en riktig jobbångestlista. TGIF!

Bossarnas boss slår an tonen med upplyftande Factory från 1978. Näst ut en sommarplåga av Sheryl Crow som blev ett ofrivilligt men passande soundtrack till ett sommarjobb jag hade på en fabrik. Sen muntrar Peps upp, han får till och med vara två gånger med ett par riktigt sköna bidar. Därefter följer Broder Daniels bästa låt, gruppen som upplöstes 2008 efter gitarristen Anders Göthbergs självmord. Anders jobbade förresten vid sidan av Broder Daniel i IT-branchen. Men sen är det slutdeppat, kalendern är tom och koden skrivs i Jeff Mills-tempo. Som en reaktion på föregående låt får Marina and The Diamonds avsluta.

Enjoy!

Spotlight on Red Snapper

För några listor sedan hade jag med ett spår av dessa arbetshästar, där jag även blandade in stora ord som "magi" och "storhetstid". Lyckades nog inte riktigt förmedla dessa attribut särskillt trovärdigt med bara ett litet axplock från senaste plattan. Så i dryghetens namn kommer här en hel lista med bara ren dunderhonung.

Spotlight on Red Snapper

Bandet grundades i början av 90-talet av Ali Friend, David Ayers och Richard Thair. Denna kärna har alltid funnits men under åren har samarbeten dykt upp till höger och vänster, främst med vokalister.

Artister som hänger med länge har ofta något pionjärsskap förknippat med sig. Red Snapper var ett av dom första banden som tog upp ämnet med att blanda in elektronisk musik i en akustisk ensemble. Dom signades tidigt av Warp records, som på den tiden tänkte lika öppet.

And the nominees are...

Seeing Red

Alison David är en av deras frekventa gästvokalister. Plattan Making Bones kom 1999, en efterlängtad uppföljare till debuten.

The Paranoid

Från debut-albumet Prince Blimey på Warp records 1996. Det tidiga soundet är fortfarande tungt akustiskt.

Biffa Bacon

Senaste plattan från 2011. Till min stora lycka har dom lyckats hålla fast vid sitt sound och ändå utvecklats.

Some Kind Of Kink

Från "Our Aim Is To Satisfy Red Snapper" som kom 2000. Kanske den mest intressanta plattan med tanke på att dom verkligen tog steget in på klubbscenen utan att förlora sin pondus.

Image Of You

Är det en digeridoo? En TB-303:a? Nej, det är en kontrabssist med en wawaw-pedal. Alison David drar igång 80-tals vibbarna på allvar, men det är en fin liten halv-ballad.

Architectronic

Välstämt och djupt + till min vetskap första gången frontmannen gör vocals.

Get Some Sleep Tiger (Plaid Mix)

På Warp records delade Red Snapper genombrottstid ett tag med Plaid, som åkte på flertalet remix-jobb i electronicans domäner. Här gör dom en drum'n'bass/jungle variant på en av hitarna från Prince Blimey. Fint parti i mitten där dom flexar sina berömda harmoni-muskler.

Ultraviolet

Detta är bra, men förvånansvärt mycket hissmusik för att vara Red Snapper. Från ihop-plocks-plattan Red Snapper 2003.

Fatboy's Dust

Instrumentalt när dom gör det som bäst.

The Last One

Frestelsen var för stor. Om en artist har en låt i sin repertoar med detta namn som dessutom är en av de bästa låtarna så måste detta respekteras. Att lägga denna först hade bara varit allvarligt pretto.

--

Avslutningvis ett litet smakprov på deras live-framträdande. Här kör dom en av sina dunderhittar från samlingsplattan Reeled And Skinned.

Hot Flush - live at Electronic Beats

Fredagsmys med oldies and goldies

Jag har slängt ihop en fin röra med musik från forntiden. Enjoy oldies but goldies

Favorit i repris

så det blir Tjejer igen....

Mitt lager av bra tjejer tar aldrig slut, men DiFranco/Harvey är bara så bra att de borde vara med i alla listor :-)

Så njut: Tjejer 2

Out of Habit

Jaha, då sitter man och försöker sätta ihop en lista men den beter sig som en hal orm, krälar ur armarna i olika riktningar, totalt out of habit.

Börjar med akustisk gitarr från 90-talet med Ani DiFranco (som förekommit i nån av Cillas listor om jag inte missminner mig). Ani DiFranco har gått hela vägen från arg righteous babe, in i countrysvängen, arbetar-folkmusik, jazz osv. Jag har inte lyssnat ikapp allt hon gjort sista åren. Jag gillar nog mest hennes mer avskalade, tidiga sida. Två fina spår från den tiden inkluderade.

Sedan en annan allsidig kvinna, Tori Amos. Gjorde några riktigt grymma skivor på 90-talet men numera rätt bortglömd. Tog två lite avskalade men mastigt orkestrerade låtar.

Sen slingrar sig listan bort till brasilianskt 60/70-tal. Caetano Veloso satt i perioder i fängelse/levde i exil under diktaturen i Brasilien. Första låten kommer från en tidig skiva gjord med Gal Costa. Fantastiskt vacker. Andra är också tidig men lite mer galen, en typisk hippie-tosig Tropicalia-låt.

Listan håller sig kvar i Brasilien hos Jorge Ben. Också del av 60/70-tals rörelsen i Brasilien. Lite mer poppigt och rockigt.

Och då drar listan tillbaka till USA igen och besöker en annan lite bortglömd artist. Tom Petty är väl fortfarande i livet (?). Hur som helst lät han på 70-talet så som Bryan Adams borde ha låtit på 90-talet, lite som the Strokes försökte låta på 2000-talet. Två fina spår där framförallt första borde vara en rockstandard men nästan aldrig spelas "när man är på rocklokal".

70-tal/90-tal, USA/Brasilien, 2 från 1. Hitta på ett bättre tema själva för sjutton!!

Ha en skön fredag!