Why does it hurt when I pee?

Efter förra gångens uppskattade Captain Beefheart-epos tänker jag toppa upp med en regelvidrig tolvtaggare signerad Frank Zappa.

Listan: Why does it hurt when I pee?

Frank Zappa började spela i ett band som hette The Mothers of invention, ett namn som de hittade på då orginalnamnet "The Mothers" enligt skivbolaget lät för mycket som "The Motherfuckers". Zappa ändrade senare tillbaka namnet till The Mothers.

Zappa var som människa troligen fullständigt outhärdlig. Han var en perfektionist som inte tålde några misstag av sina medmusiker, eller för den delen sig själv. Han betraktade alla runt omkring sig idioter. I sin självbiografi skriver han att alla bandmedlemmar vill bara bli gitarrister för de tror att gitarristerna får flest avsugningar. Zappa var själv gitarrist och vad detta säger om honom vet jag inte. Han betraktade sig dock aldrig som mer än medioker trots att han tillhör de stora i genren.

Efter bandets första skiva "Freak out!" var Zappa nära att bli sparkad av bandet för att han vägrade knarka, något som övriga bandlmedlemmar gillade att göra. Zappa rörde enligt sig själv aldrig illegala droger. Däremot missbrukade han kaffe och cigaretter på elitnivå.

Zappa var en stark motståndare till märkning av skivor med "explicit lyrics" och annan censur. Han debatterade flitigt och talade även inför senaten i frågan. Precis som alla andra moralfrågor i USA på den tiden så drevs musikcensuren av den mäktiga kategorin människor som kallas senatorfruar. Senatorfruarna hade (och har?) väldigt stor makt över vilka frågor som förs i senaten. Senatorfrun som drev frågan om musikcensur, och som alltså sedan satte de berömda svartvita "explicit lyrics"-klistermärkena på alla coola skivor, var Tipper Gore, fru till den numera hjälteförklarade Al Gore. Zappa och Fru Gore kom aldrig bra överens. Al Gore däremot sade sig under senatförhören vara ett Zappa-fan.

Tipper och Al Gore lever inte längre ihop.

Första skivan "Freak Out!" är ganska normal, om än psykadelisk sextiotalsrock. Zappa började senare i karriären göra lättillgänglig rock enbart för att finansiera sina seriösa skivor med symfoniorkestrar och annat. De kräver en del av sin lyssnare om vi säger så.

Själv gillar jag de tidigare skivorna bäst. Freak Out är bra, men favoriterna är Over-nite sensation och liveplattan Bongo Fury (där alltså även Beefheart är med). Överlag är Zappa ganska kaosig och ojämn, ungefär som Beefheart, men när det väl gäller är han briljant.

Jag avslutar med den kraftfulla "Why does it hurt when I pee?" som Zappa, troligen med viss humor, skrev 15 år innan han dog av prostatacancer.