Friday, 19 January 2018

Birth of the Boogie


Det har kallats ”The riff that launched a million songs"

Det handlar om ett ovanligt groovy blues-riff, bestående av några få ackord spelat i en tung shuffle-rytm. Sedan sin uppkomst har den inspirerat till otaliga låtar i alla typer av genrer och blivit något av ett musikaliskt idiom. Det finns enligt All Music Guide åtminstone 183 rena covers. Dagens lista blir en liten utforskning av det ikoniska "Boogie Chillen" riffet och dess avarter.

Birth of the Boogie


Legendarisk lokalvårdare ännu ovetande om att han håller på att göra historia.

1. Boogie Chillen – John Lee Hooker [1948]

Den första inspelade inkarnationen av riffet såg ljuset 1948 när Blues-Legenden John Lee Hooker (Vid tidpunkten en enkel städare) spelade in sin låt Boogie Chillen. På den primitiva inspelningen är det bara John Lee Hookers gitarr, fotstamp och sång som hörs. Enkelt och effektivt. I originalversionen är riffet inte så förädlat ännu och shufflen är inte heller så överdriven som i vissa senare varianter. Men nog hör man embryot till vad det ska bli? Låten blev en ändå massiv hit och gjorde därmed John Lee Hooker till en av de stora blueslegenderna. Riffet plockades snabbt upp av många samtida bluesmusiker däribland



Tunga bluesgubbar. Vissa betydligt tyngre än andra. Bob "the Bear" nästan i klass med B.B King. 

2. On the Road Again – Canned Heat [1967]

Kultbandet Canned Heat tog och raffinerade Hookers riff till en fantastisk avskalad Blues-psychedelica. On the Road Again har en genomgående ”drone-tone” som för tankarna till indisk Raga. (Något som var tämligen i ropet under the summer of love ’67 - Beatles, Byrds etc.) John Lee Hooker och Canned Heat spelade även in en ny version nästan 12 minuter lång version av Boogie Chillen tillsammans 1971 - Den kan ni höra här om ni är sugna. https://open.spotify.com/track/0WatYyA7vSnaA7ShN4rx75




"I got a friend in Jesus" - Ironiskt nog var Norman av Judisk härkomst och således inte en vän av Jesus.


3. Spirit In the Sky – Norman Greenbaum [1969]

Något av en one-hit wonder, men en världshit och en låt som dyker upp upp i div. soundtrack stup i ett. Lika, om inte mer ikonisk än Boogie Chillen själv! När man tänker på det är det en rätt udda låt, som har mixar blues, rock och gospel. Arrangemanget har nog gjort mycket för dess succé: Det feta fuzz-gitarr soundet och groovet samt gitarr-hooken är fortfarande sjukt tungt och jag gissar att det måste ha lagt grunden till 70-talets glamrock. (T-Rex och Gary Glitter t.ex.)



Dom 3 skäggen, Hill, Gibbons och Beard,  här rätt välansade. 


4. La Grange – ZZ-Top [1973]

Nu till lite mer upptempo-texas-rock och en av ZZ-Tops största hits. Låten handlar om en bordell med samma namn i Texas. Samma inrättning förekommer i den klassiska Dolly Parton/Burt Reynolds rullen ”Best Little Whorehouse in Texas”. 1991 försökte man stämma ZZ-Top för plagiat av Boogie Chillen. ZZ-Topp vann dock målet och domstolen konstaterade att rytmen och riffet i fråga hade blivit Public Domain.




Stereolab. Lite splittrade i frågan om vilken version av Boogie Chillen riffet som är bäst.

5. Transona Five – Stereolab [1994]

Stereolab's Transona Five, känns nära besläktad med On the Road again med sitt monotona malande. Men bluesen är nu borttvättad och istället ersatt med något som mest liknar krautrock. Jag tycker det är en cool och suggestiv låt men kanske inte den mest minnesvärda i deras katalog.




Chris i färd med att ringa ett par 071 nummer. Bad Bad Thing.


6. Baby Did A Bad Bad Thing – Chris Isaak [1995]

Kanske den sexigaste versionen av riffet. Chris version tycker jag har en underbar dynamik och manisk desperat känsla. Kanske just därför Stanley Kubrik använde sig av låten i Eyes Wide Shut? Amy Lee från Evanescence gjorde en cover på Chris låt 2015 - och därmed indirekt en version av Boogie Chillen hon med. Men den besparar jag er ifrån. Den är inte jättebra.




Schaffel var som hetast runt milleniumskiftet, det var även lens flares.

7. She’s a Queen – Electronicat  [2000] 

Hittills har det varit mycket rock, men även elektroniska musikscenen har låtit sig inspireras av John Lee Hookers gamla dänga. Parissonen Electronicat har gjort en brutalt distad och tugnt shufflad dänga som kan vara lite påfrestande för öronen. Förlagan är nog snarare Spirit in the sky än Boogie Chillen. Här är shuffeln i sin extrem. Det finns en hel technogenré ”Schaffel” som hämtat inspiration från shufflad rock.



Med ett sådant bandnamn så kommer en del förpliktelser. 


8. Spread Your Love – Black Rebel Motorcycle Club  [2001]

B.R.M.C. hade tuff konkurrens 2001, ett år med många starka rockplattor, som the Strokes This is it och White Stripes White Blood cells. Skivan är dock rätt solid. På hitten Spread Your Love är influensen Norman Greenbaums Spirit in The Sky - Gitarrlicket är rakt av snott. Mend en har fått en klar uppdatering och en ny tyngd.



Alsion Goldfrapp bär på hemligheten till ett fett sound. (I detta fall en Farfisaorgel)


9. Ooh La La – Goldfrapp  [2005] 

Båda Goldfrapp’s två största hittar har båda tydliga spår av Boogie Chillen och/eller Spirit in The Sky. Det är tydligast på Ooh La la men egentligen tycker jag faktiskt Strict Machine är en fetare låt. Så lyssna på den med om nu inte har hört den. https://open.spotify.com/track/5kNbpvJ5b6R9Zqfm6c9sIX



Är det Lee Hooker på T-shirten till vänster? - Nej det är ju Muddy Water. Fel bluesgubbe, killar. Pinsamt.


10. The Bitter Boogie – King Gizzard and the Lizard Wizard [2015]

Jag kan ju självfallet inte låta bli att ha med en King Gizzard låt om tillfället ges. Det är ändå mitt nu aktiva favoritband alla kategorier. Få band har sådan bredd som dessa Australiensiska galningar! Från den rätt folk-inspirerade skivan Papiér Mache Balloon återfinns the Bitter Boogie som på något fint sätt sluter cirkeln med ett sound som både ekar Canned Heat och Boogie Chillen.


Bonusvideos




 Personal Jesus – Depeche Mode [1998]

Depeche Modes Personal Jesus är ingen carbon copy, men jag har läst i intervjuer att dom vid tidpunkten var just väldigt inspirerade av John Lee Hooker och blues i allmänhet.  En ovanligt lyckad bastard mellan deltablues och Kraftwerk. Det finns många YouTube covers av Personal Jesus som spelas mer i John Lee Hooker style.




Monstertruckdriver – T.Raumschmiere [2003]

Ett bra exempel på schaffel. Väldigt tysk på något vis. 

Shake Your Hips – Rolling Stones [1972]




Rolling Stones här med en cover av Slim Harpos "Shake Your Hips" som i sin tur var en av de första som lånade riffet av John Lee Hooker.

No comments:

Post a Comment