Friday, 29 June 2018

Crate digging

När ni läser detta sitter jag i en bil på väg söderut för semestern. Hoppas schemaläggningen funkar.

Sedan vi sågs senast har jag köpt lite sköna vinylskivor. Dels rena chansningar, dels lite klassiker som kändes gött att ha i samlingen. Här kommer ett axplock.

Listan:
spotify:user:jiemm:playlist:7KqiJqjuSYmPJ03RMtMFde
https://open.spotify.com/user/jiemm/playlist/7KqiJqjuSYmPJ03RMtMFde?si=ypkRdowjSJOrmhNOe9Y9_g

Four Tops - Second Album


En klassiker, men då jag är rudis på området soul är allt nyheter för mig. Skivan har ett jämntjockt motown-sound. I can't help myself förtjänar verkligen sin plats i historien.

Paul Kelly - Don't Burn Me




Spännande skiva. Omslaget är så modernt att det skulle kunna vara gjort idag. Möjligen med undantag för polisongerna. Den är från 1973. Läckert.

Snyggt sound, men utan uppenbara hittar. Efter några varv framträder dock flera bra låtar. Jag är riktigt nöjd med det här köpet och lyssnar ofta.

George McCrae - Diamond Touch


Kul chansning. Jag skulle döda för att få den kostymen. Hela skivan är någon sorts långsam kåt-funk-disco. Kanske inte världens bästa rakt igenom, men lätt värt att lyssna på med ett öppet sinne. Jag tycker den har något rätt gött över sig, men så är jag också rätt svag för det här discosoundet.

George McCrae hade en hit med låten Rock Your Baby tidigt sjuttiotal, och han verkar ha levt på den sedan dess.

För den här listan valde jag ut låten I'm gonna stay with my baby tonight. Den som handlar om att ligga.

Elton John - Don't shoot me I'm only the piano player


Min hatkärlek mot Elton John fortsätter. Han låter ju alltid för mycket lejonkung-princess-diana, men han har verkligen jättebra låtar. Så av någon anledning köpte jag på mig ett sortiment av hans skivor. Den här har ju om inte annat ett jättesnyggt omslag. Och ett antal bra låtar.

Kate & Anna McGarrigle - Dancer with bruised knees




Jag har lyssnat på enstaka låtar av dessa systrar tidigare. Bland annat har de gjort en fin cover på Swimming Song (boktipset). Den här skivan blandar stilar hejvilt, men landar i någon sorts sjuttiotalsversion av First Aid Kit. Jag tycker dock att de använder sina röster mer spännande än First Aid Kit. Det är en massa franska snuskvisor med på skivan också. Men titelspåret sticker ut med sina tvära, märkliga taktbyten (väl?), och är jättebra.

Van Morrison - Astral Weeks


Jag jobbar på att ha alla Morrison-skivor från innan 80-talet. Här fick jag tag i en norsk pressning där ett skivbolag våldfört sig väldigt på omslaget (syns ej på bilden). Men den här skivan är dyr om man vill ha tag i ett bra ex, så jag fick nöja mig med denna. Nästan allt Van Morrison gjorde på 70-talet är snorbra.

Alla Van Morrisons omslag är skitfula. Otroligt märkligt. Men det får man leva med.

Rod Stewart - Blondes have more fun


Jag har ju alltid betraktat Rod Stewart som musikens motsvarighet till tantsnusk. Men ända sedan jag tvingade mig själv att lyssna igenom en av hans skivor inför den här listan har jag insett vilken fantastisk röst han har.

Slutligen köpte jag den tantsnuskigaste skivan av dem alla. Kompet i Da ya think I'm sexy är förföriskt bra, men för den här listan valde jag en annan låt.

Al Stewart - Year of the Cat



Pontus fantastiska lugna sjuttiotalslista introducerade mig för Al Stewart. Så otroligt smörigt jättebra.  Sedan dess har jag blivit mer intresserad av softa, svulstiga 80-talslåtar med mycket saxofon.

Den stora hitlåten här är såklart Year of the Cat som Pontus redan haft med. On the Border är också fin.

Bruce Springsteen - The Wild, The Innocent & The E Street Shuffle

Jag vet inte varför jag fick för mig att bättra på samlingen med Bruce Springsteen. Jag tycker inte så mycket om honom. Men den här skivan har ett skönt blåsigt sound som skiljer sig från hans senare mer gubbrockiga alster.

Paul Kelly - Hooked, Hogtied & Collared


Jag var så nöjd med den förra Paul Kelly-skivan så jag köpte en till. Omslaget är inte längre så modernt. Faktiskt mest konstigt. Men jag sparade det här fantastiska öppningsspåret till sist i listan. Sjukt bra.



Bonus:

De bästa skivorna blev aldrig digitaliserade. (det är därför de är bäst) Här kommer lite smakprov.

Michael Parks - Blue




Favoritskådisen från alla Tarantino-filmer hade en karriär som musiker för länge sedan. Skivan är rätt släpig, men den här låten är fin.


LTG Exhange - Susie Heartbreaker




Omslaget som inte går att motstå! Skivan är... sådär. Men kul energi. Och jag blir så lycklig varje gång jag plockar fram omslaget.




No comments:

Post a Comment