En pava hjärta och smärta med undertoner av rockabilly

Titeln säger allt om vad vi kör idag. 

Listan växlar mellan två band jag älskar. Fatboy och Weeping Willows. Jag har haft med dom tidigare, men här kommer lite kort intro ändå.

(skåda en bestämd gitarrist)

Fatboy är (var) en svensk rockabilly-sextett (nu bara fem, men lever) jag lärde känna för många år sedan. Dom växlar mellan det klassiska rockiga rockabilly-soundet och finstämda ballader.

Vägrade först tro att sångaren, Thomas Pareigis, är svensk. Underbar stämma, nästan som en svensk Roy Orbison.

Sett dom live två gånger. Dom är så underbart scen-medvetna. Inga leenden, inga vinkningar, bara bryska blickar där dom står och lirar järnet ur sina instrument.

--

Weeping Willows är också ett svenskt band, lite mer lidelsefullt, om inget annat pga Magnus Carlsons (svagt nasala) röst och framtoning som får många hjärtan att både smälta och blöda. 

Sett dom en gång live på Malmöfestivalen. Oförglömlig stage presence. Har bytt medlemmar ett antal gånger genom åren, men det håller fortfarande, som vissa låtar i listan vittnar om.

Ha en mysig fredag govänner!

Fatboys rocking and weeping