Friday 26 April 2024

Halvobskyrt svenskt åttiotals-flum



Under min research för listan "Halvobskyrt svenskt sjuttiotals-flum" blev jag även nyfiken på om det fanns guldkorn att hitta från det tidiga 80talet om man letade lite. Så jag tog till verket och började söka. Mina kriterier för grävandet var:

- Plus i kanten om det musikaliskt drar åt  new wave och new romantic.   
- Det måste vara släppt mellan 1980-1985
- Sången måste vara på svenska
- Hellre nyupptäckt än något sönderspelat. 
- De måste såklart finnas på spotify

Uppdraget visade sig betydligt svårare än 70tals-listan, det var mycket Thåströms-copycats, dålig sång och trist punk men efter idogt letande lyckades jag få ihop en hyfsat lista ändå!

En besläktad lista är även Anders Larssons lista "svensk pop jag står ut med" och det skall bli spännande att se om han står ut med någon av dessa låtar.

Listan hittar ni här



Låtarna

Eldkvarn - Skepp av kärlek
Jag har bara sett Plura rossla runt i tv men inte lyssnat på hans tidigare grejer och det här är ju riktigt najs. Riktgt gött laid-back gubbagroove med assnyggt lågmält blås. Den där svävande ljudbilden för låtarna till Roxy Music. 

Mokba Music - Att ha och inte ha
Mer glassigt groove och även detta en nyupptäckt för mig. Bakom Mocka music står framför allt Tom Wolgers med ett förflutet i Lustans Lakejer vilket kan höras på den lite spelade dekadenta sångstilen. Köttig sax i den här låten. 

Reeperbahn - Marakesh
Låten som fick mig sugen på att skapa listan. En gammal favorit som får mig att tänka på The Cure. Tycker Olle Ljungström är i sitt esse här.

Trejde Mannen - Glöder Eld
Härligt åttiotalsstuttande komp. Har nog sett namnet flimmra förbi tidigare men aldrig lyssnat på dem. Trevlig tidig svensk synthpop, något som det inte finns alltför mycket av.

Ratata - Från en annan värld
För att citera klyscholizer 2000 "Första albumet är ju alltid det bästa". Fast sanningen är att jag knappt lyssnat på en enda ratata låt innan men man blir lite sugen nu. Synd bara att Mauro Scocco bestämde sig för att avsluta med en fadeout!

Adolphson & Falk - Stockholmserenad
Blinkar blå i all ära men den här pärlan med riktiga modern-talking-syntar är inte dum den heller.  

Lustans Lakejer - Begärens dunkla mål
Lätt coolaste bandet på listan och förmodligen det coolaste svenska 80tals-banded någonsin.  Roligt naiva texter om dekadens och jetsetliv sjunget av ett gäng nysnytna tonåringar. Sångaren Johan Kinde var tydligen stort Roxy Music och Joy Division fan, utomordentliga förebilder må jag säga. 

Pink Champagne - God natt lilla mamma
Kanske inte roligaste sången på listan men bra syntigt driv och backgrunds-körerna är inte dumma! Världens längsta fadeout (duckar för Pontus vrede). Det har generellt sett varit dåligt med kvinnliga sångerskor tyvärr, tips mottages gärna! 

Rasta Hunden - Rastlös
En riktig kult-klassiker och en av mina barns favoritlåtar då den gått varm i bilstereon. Härligt charmigt naiv punkig ska blandat med svensk folkmusik.  Kan även rekommendera "Mina Polare" från samma skiva.

Di Leva - Loch Ness
Di Leva har ju varit med tidigare men inte med den här märkliga skapelsen från hans ungdom. Jag gillar det dröniga och suggestiva groovet. Plus i kanten för Stylophone-solo. Det creddigaste vore såklart att ha med en låt från hans första band där jag tror han spelade bas, men det fanns bara på youtube: https://www.youtube.com/watch?v=-fYx0kpgGGs 

Friday 19 April 2024

Grace Jones in the headphones

Vi har de senaste veckorna haft nöjet att bekanta oss närmare med Grace Jones! Diskografin bestog av tio album varav ett (Bullet Proof heart) hade dålig täckning på spotify, så den ersatte vi med de två låtarna som fanns samt inröstade extralåtar som inte var med på andra album. 

Listan med de framröstade låtarna
Röstningsresultat (tier-lista i egen tabb, kolla längst ned)


Album



Portfolio (1977)
Vi var många som blev överraskade att det var slätstruken disco som gällde på albumet.

"Jävla crooner-disco. Tycker det är.rätt outhärdligt om jag skall vara ärlig" -Anders L

"Om jag hade fått klä mig i en ljusblå sammetssmoking med utsvängda ben och fått en schysst paraplydrink eller 2 under västen hade jag kanske uppskattat skivan mer." -Pontus

"Det blir lite en dragshow på en finlandsfärja över allt." -Rikard

"Tycker Grace är lite för slätstruken och tillrättalagd här och ser fram emot mer kantighet framöver!" -Anders J

"Jag vill att Sorry ska spela som soundtrack när jag i ett ett lite suddigt filmat Greenwich Village strosa nerför gatorna i mina utsvängda byxor och storblommiga skjorta och hälsar världsvant på alla cool cats jag möter." -Jonas

"Har hört Portfolio 2ggr men det får räcka." -Daniel

"Flippigt med oerhört långt instrumentalparti i mitten. Verkar som Grace gick ut på en cigg här" -Gugge (om Send in the clowns)

Vinnande låt(ar): La Vie En Rose
Medelbetyg på albument: C



Fame (1978)
Discon fortsatte och vi var överens om att det var välproducerat men kanske inte jätteintressant.

"Grym basist på hittils på fame alltså" - Anders J

"Alltså jag kan inte komma över att det känns väldigt mycket Lill-Babs mellannummer på "Vem-tar-vem" 1991" -Anders L

"Å ena sidan är jag imponerad över de extremt lyxiga och genomtänkta prodden, liret och arrangemangen och å andra sidan förvånad hur man lyckas göra så ointressant slutprodukt av det hela." -Pontus

"Ändå bättre än skiva 1 tycker jag. stark tvåa kanske? Den ger mig inte utslag, men jag vill ju inte höra den igen heller." -Rikard

"Andra skivan. Jag landar i att man måste lyssna på det här med bild för att få ut max. Har därför varvat Spotify låt med Vevo. Mycket bättre." -Daniel

"fan va bassisten lirar loss Jamie Jameson stil utan en ghost note så långt örat kan nå" -Gugge (om Pride)

"Vid andra lyssningen är kejsaren aningen naken." -Jonas

Vinnande låt(ar): Pride, Fame
Medelbetyg på albument: C



Muse (1979)
Mer disco men mest snack om islänningen med det rollspels-klingande namnet Thor Baldursson som gästade albumets andra låt. 

"SAAAAAAVED!!!! SAAAAAAAAVED!!! AAAAAHHHH" -Anders L (reagerar på Saved)

"Första genomlyssning på Muse. Det går definitivt åt rätt riktning. Mindre Broadway. Men det är fortfarande så att låtmaterialet och Grace själv är den svagaste länken i kedjan." -Pontus

"Flöjten i don't mess with the messer förtjänar nåt sorts hedersomnämnande. Men annars är det rätt tamt efter Atlantic city. " -Jonas

"Överlag är alla plattorna oerhört välproddade. Men där hennes sång kommer in faller det tyvärr." -Gugge

"Sången drunknar mer än innan i slapbasen och det är inte ett helt kasst grepp." -Daniel

"Haha, de kör verkligen tema på musiken. Piska på suffer och gospel på saved. Tror jag gillade plågorna och synden bättre än räddningen." -Anders J

"Hans Scheikes favoritinstrument." -Rikard (angående pisk-ljudet i Suffer)

Vinnande låt(ar): Suffer
Medelbetyg på albument: C



Warm Leatherette (1980)
Discon blev äntligen utbytt till reggae och dub till de flestas glädje. Dock var det ganska delade åsikter om detta album. Extra kul att albumet hade kopplingar till både Roxy Music och Blondie fokuset.

"Det är nånting jävligt nice med titelspåret måste jag säga, tacky, funky, mässande röst" -Anders L

"Bye bye Disco hello Sly & Robbie!" - Pontus

"Jag diggar denna platta skarpt - på något magiskt sätt känns hennes röst oförändrad medan kontexten bytts ut helt - och detta 100% till fördel för hennes röst som jag nu upplever positiv" - Gugge

"Lätt bästa skivan hittills i fokuset, nu börjar det likna det man hört tidigare av Grace Jones." -Anders J

"Breakdown och Private life var mest uthärdliga. Men den här skivan kommer aldrig återbesökas. Grymt omslag som vanligt." -Jonas

"Tycker att man hör en hel del Talking heads i detta. Lite charmigt produktion och artsy takes här och där, men låtarna är i ärlighetens namn inte så bra" -Rikard

"Vilket lyft!! Framförallt stark första halva." - Daniel

Vinnande låt(ar): Private Life, Breakdown
Medelbetyg på albument: B



Night Clubbing (1981)
Samma producent (Chris Blackwell ) som förra albumet och Sly & Robbie fortsätter leverera. Överlag positiva omdömen av hennes kanske mest kända album. Även här en koppling till tidigare fokus (The Police)

"Kul att varje skiva har varit ett steg upp. Denna hade t.om en originallåt som va riktigt bra" -Rikard

"Sådär, då har jag testat att träna till nightclubbing. Det var en riktigt dålig idé" -Jonas

"Fan va hett asså. utan tvekan det bästa hittills. Sicket sväng, sicken prod." - Gugge (angående Pull up to the bumper)

"Lite Talking Heads / Tom Tom Club på Feel up. Nice! Eller hur @jonas?!" -Anders L

"Kan inte lyssna mig trött på den här klassikern. Mästerverk! Enda problemet är att den inte håller på minst 4 minuter till" -Anders J (angående I've seen that face before)

"Fantastiskt prodd igen. Ännu mer tight baktakt och på liknande nivå som förra plattan kvalité och låtmässigt. Håller dock mer och mer om att bristen på originallåtar är en svaghet" -Pontus

Vinnande låt(ar): Walking in the rain, Pull up to the bumper, I've seen that face before (Libertango) 
Medelbetyg på albument: B



 

Living My Life (1982)
Sly & Robbie är kvar men nu nu börjar så smått ett mer 80tals-doftande sound smyga sig in. De flesta var överens att det var ganska stor spridning mellan de bästa och sämstalåtarna på skivan.

"Apple Stretching har samma upplägg som klassikern Sonya Hendenbratt - Torg-rapp" - Anders L

"...kanske lite mindre tråkig låt, tycker dock handclapsen är malplacé. Kan höra Midge Ure sjunga denna. Ultravox Bahamas style :)" -Gugge (om Inspiration)

"Inledningen är ok, mitten svag men sen hämtar den sig på slutet och avslutar på topp. Kul dock att det är mestadels originalkompositioner"-Pontus

"Unlimited capacity for love - Kanske den bästa låten jag hört av henne so far" -Jonas

"Helt okej tycker jag efter första varvet. Jag blev inte impad, men jag blev inte arg heller." -RIkard

"Jag lyssnade på skivan baklänges för att inte bli ofokuserad mot slutet och de tre sista låtarna tycker jag är bra!" - Anders J

Vinnande låt(ar): Unlimited Capacity For Love
Medelbetyg på albument: C



Slave To The Rythm (1985)

"Sitter med ett upphällt glas vin, tittar på sitt lugnt sovande barn, har katten under ena armen, frugan under den andra. "Ahh, gött, det är fredag, nu skall jag inte röra mig ur fläcken" . Då går operaattack igång" -Anders L

"1985 var året. Blir lite nostalgisk, det var runt denna tid jag köpte mina första LP skivor. Allt lät så här typ. Gillar sticket." - Gugge (om Slave To The Rythm)

"Full 80’s! Hejdå Sly & Robbie, hej Trevor Horn. Han sätter sin tydliga prägel på skivan och som ett fan av Yes, med en viss nostaligisk-kärlek till deras kitchiga 80-tals plattor kan jag ändå uppskatta hans rätt daterade prodd." - Pontus

"Intervjugrejen tycker jag var otroligt störig och det gör att jag inte riktigt orkar lyssna på den." -Jonas

"Supermycket ett concept-album. Men två riktigt goa låtar tycker jag. Sen diggar jag produktionen genom hela albumet. mycket snygga 80-tals pads och drömmiga gittarrer. Lätt mitt favvo-album hittils. " -RIkard

"Jag hade velat ha en collab mellan Grace Jones och DAF, hennes sång på första låten hade ju passat som handen i handsken för lite body" - Anders J

Vinnande låt(ar): Ladies And Gentlemen: Miss Grace Jones
Medelbetyg på albument: C



Inside Story (1986)
Kanske skivan med mest spridda åsikter hitils, bottennapp för vissa, toppenskiva för andra. Mycket snack om det är första eller andra delen av 80talet som låter bäst, skilda meningar i den frågan också.

"nä ett riktigt pekoral detta" -Anders L

"Jag får intrycket att skivbolaget har plockat in Nile för att skriva/prodda en  pop-hit-platta och så faller den platt och blir banal. ...Att avsluta en låt oironiskt med “Jazz” tar nog priset, då föredrar jag nästan en fade." - Pontus

"Haha jag hörde "jazzzzz" i slutet och tänkte fan vad fett. Här peakar åttiotalet. Som en guldkant på låten.. Motvalls intensifies... Jag gillar inside story so far."  -Jonas

"Håller med Jonas, tycker den va småtrevlig på sina håll." - Rikard

"Näh, det har var verkligen ingen kul skiva, kanske tråkigaste hittils? " -Anders J

Vinnande låt(ar): Party Girl
Medelbetyg på albument: C



Bullet Proof (1989)
Även delade åsikter här med, en del charmades av den daterade ljudbilen, andra förfasades.

"On my way, Someone to love, Driving satisfaction, kicked around är också jävligt bra. Snyggt omslag. Detta är min favorit nu, det är ju fan att vi inte kan rösta på låtarna" -Jonas

"Jag är försiktigt positiv till albumet måste jag säga, lätt bästa attack-låten hittils!" - Anders J

"Detta var extremt svårlyssnat för mig. Är nästan lite glad att den inte finns på Spotify" - Pontus

"haha Love on Top of Love låter som den är nån form av parodi på tidig mainstream-hiphop" - Anders L

"Jag tycker mycket av detta är ganska charmigt, kanske inte bra, men iaf charmigt" - Rikard

Vinnande låt(ar): She's lost control (extralåt då albumet inte fanns på Spotify)
Medelbetyg på albument: C



Hurricane (2008)
Graces comeback-skiva uppskattades av de flesta och alla var nog överens om att det var ett värdigt avslut på fokuset.

 "Väldigt snyggt proddat och intressanta låtar även om man saknar en solklarhit. Det är många låtar som är bra, men som kanske inte sätter sig direkt. Kul ändå att hon avslutar fokuset med flaggan i topp" -Pontus

"Williams Blood trycker jag är utomordentligt trevlig. Hurricane är en ganska najs platta." - Rikard

"måste säga att jag var sjukt positivt överraskad av den plattan - lite samma känsla som min förtjusning över Bowies Blackstar" - Gugge

"Ja fin skiva, särskillt reggae/dub-grejjerna." - Anders J

"Jag tycker det går ganska lätt nu. Alla skivor efter nightclubbing är bättre än nightclubbing." - Jonas

"Gillade sista remixen, som förmodligen inte skall rejtas. väldigt NiN-ig"- Anders L

Vinnande låt(ar): Williams' Blood, Sunset Sunrise
Medelbetyg på albument: B