Girl Power Annno MMXXV

Hur har ert musikår varit grabbar? Är det idel korvfest med män som har samma födelseår som er själva eller äldre? Dammiga vinyler från lika dammiga – eller avlidna gubbar? Kanske dags att ransaka sig själv och reflektera vad det gäller könsfördelningen och intag av nyproducerad musik?

– Nej, jag försöker inte shame:a någon, och hästen jag sitter på har inte heller någon imponerande mankhöjd precis …Men jag har försökt att tänka på det de senaste åren. Inte på grund av någon underliggande “feministisk agenda”,  utan mest för att bryta mot mitt eget ordinarie slentrianlyssnande på 60, 70 och 80 tals rockgubbar. Det blir ju lätt så.  

I år har jag noterat att jag lyssnat på ovanligt(?) många starka av kvinnliga artister och/eller band med kvinnliga frontfigurer. Särskilt inom indie-sfären, där killarna underpresterat något (med vissa undantag). Året började tex. starkt med Saya Gray (Tack @Dan) som blivit en av mina nya favoritartister och slutade som 4:e mest spelade album i år enligt wrapped. 

Så här kommer det nu altså en lista med riktigt fräscha brudar  2025-släpp med tjejer i fokus. Till listan har jag också valt att inkludera dagens lucka i julkalendern (som bonusspår), då den också passade perfekt in på temat.

Listan hittar du här: Girl Power MMXXV

Om låtarna och artisterna i listan:

Trudelitut. Indie-poppens svar på Charlies Änglar samt deras favoritvapen.

1. Black Country, New Road – Besties

Black Country, New Road var ett av de mest hypade och hyllade engelska indie-rockbanden 2022, men bara fyra dagar innan deras andra skiva skulle släppas medelade frontmannen och sångaren Isaac Wood att han hoppade av bandet. Där skulle man kunna tänka att bandets karriär skulle vara över, men istället steppade dom 3 tjejerna i bandet upp; Tyler Hyde, Georgia Ellery och May Kershaw och delade systerligt på mikrofonen. 

I år släpptes tredje skivan och många var nog tveksamma om det skulle funka med den nya konstellationen. Det gjorde det tack o lov – och recensionerna har varit väldigt positiva. Jag gillar den minst lika mycket som dom andra skivorna, kanske mer, trots ett radikalt annorlunda sound. Besties var första singeln och är väl någon form av småproggig barock-pop. Superfina melodier och grym dynamik och en väldigt söt text om att vara bästa vänner. Min mest spelade låt 2025 enligt wrapped!



Tre män som Emma litar på enligt säkra källor: Jessy, Dragos och så Brad såklart. 

2. Men I Trust – Billy Toppy 

Kanadensiska dröm-indie-pop gruppen Men I Trust med sångerskan Emmanuelle Proulx i spetsen har garanterat pluggat sin Tango In the Night era Fleetwood Mac (och sedan filtrerat det genom en välstoppad dunkudde med sammets-örngott…och spelat tillbaka det genom ett svajigt VHS-band) Bandet släppte faktiskt 2 skivor i år. Den första var nästan väl soft, men den andra skivan har idel bra låtar. Så bra att den tog första platsen över mest spelade album i år. 

Stand-out spåret är ändå Billy Toppy, som visserligen kom som singel redan 2022, men som nu har fått sig en välförtjänt ny crisp mix. Krautigt driv, sockervaddssång och underbart återhållsamma trummor, what’s not to like? Har spelat denna kontinuerligt sedan '22 och inte tröttnat ännu. 

Det är något sexigt med tjejer som har sin egen signatur Chorus/Vibrato pedal från JHS.

3. Madison Cunningham – Take Two

Jag upptäckte Madison genom hennes sammarbeten med Andrew Bird, Fleet Foxes och Midlake (3 gamla folk-indie-favoriter). Den förstnämnda har spelat in en hel skiva med Cunningham där dom tolkar hela Buckingham Nicks plattan tillsammans - något för er Fleetwood nördar! Tycker hon har en fantastisk skön röst som påminner om en del om Carol King och Joan Baez. 

Take Two är en otroligt vacker piano-ballad och musiken och soundet ekar verkligen sjuttiotalets Laurel Canyon och Joni Mitchell i synnerhet. Fin dramatik och dynamik. Väldigt tjusigt och subtilt blåsarrangemang på den här låten dessutom.

Vet inte om det är en optisk effekt orsakad av spegelkostymen, eller om jag ser dubbelt. 

4. The Weather Station – Window

Eventuella kalenderbitare kanske kommer ihåg min lista “Dubbla X-Kromosomer” med samma tema från 2021? Kanske inte, men the Weather Station var hursomhelst med på den listan och låten 'Robber' var en av mina topp-mest-spelade det året. 

Tamara Lindeman som hon egentlgien heter är Kanadensiska och har bla. jobbat med Daniel Romano. I år släpptes 5:e plattan och precis som de andra skivorna har den fått fina reviews. Älskar hennes behagliga, lite jazziga röst i kombination med driviga och ljudtäta folk-rocken på denna låten. Joni Mitchell möter Feist på nått vis för att referera till två andra framstående kanadensiskor. 

Ibland brukar jag också sätta mig i ett snår av drivved och begrunda mina livsval.

5. Hannah Frances – Surviving You

Hittade till Hanna Frances musik ungefär samtidigt som Madison Cunningham och dom har rätt mycket gemensamt. Förutom att dom är Amerikanska kvinnor i samma genre, så släpptes deras skivor bara 4 dagar från varrandra och dom har båda spelat med Fleet Foxes. Dessutom är dom nästan jämngamla. Hannah upptäckte jag dock via ett annat favoritband från samma era, nämligen Grizzly Bear, vars sångare och gitarrist Daniel Rossen har proddat skivan. Det hörs verklligen i soundet och låtarna, men det gör ju inget! (Grizzly Bear har ju ändå dessvärre splittrats.) 

Surviving You är en mycket spännande låt i 5/4 som doftar Acid Folk med fingerfärdigt gitarrspel, intrikata sammanvävda sångpålägg och oväntade, nästan grunge-aktiga akordval. Lite spretigt sax-solo som lök på laxen. Inte det mest lättsmälta stycket i listan, man fan så coolt.

Karaktären Elon Lust är baserad på kommentarer från män som Elise har fått. Nya skivan innehåller spår som "The Butt Is the Face of the Back".

6. Elise Trouw – All You Need is Lust

Elise är en begåvad mulitinstrumentalist med vitsord från bla. självaste Stewart Copeland (Police), Hon har gjort sig känd för sina youtube-videor där hon gör mashups live, och spelar samtliga instrument själv. Hennes Foo Fighters + Bobby Caldwell går t.ex. inte av för hackor! (Se Bonusvideo). 

Elise har också skapat personan Elon Lust - och i februari släpps konceptplattan The Diary Of Elon Lust som åtminstone jag ser fram emot. All You Need is Lust är första singeln från den och en riktigt catchy och svängig låt med lite Tame Impala feel. Grym musikvideo med. 

Kanske inte din arketypiska "Jag umgås med knarklangare tjej" - men lite aldrig på en hästtjej.

7. Weyes Blood & Drugdealer – Real Thing

Weyes Blood gör sammetslen smäktande 70-tals inspirerad musik och har en stämma som påminner lite om Karen Carpenter. Hon har inte släppt en skiva sedan 2021 dessvärre, men jag blev glad när denna singeln, ett sammarbete med Drugdealer (Också en mycket bra artist) släpptes i år. 

Weyes och Drugdealer har jobbat tillsammans förut och båda har en förkärlek till det där lyxiga amerikanska 70-tals soundet. Otroligt snyggt proddat, grymt bas-sound, tjusiga stråkar och såklart ett sax-solo som kröner verket. Mumma!

Emma och hennes busiga klasskompisar i 3B. 

8. Emma Harner – Yes Man

Emma är en av få artister jag upptäckt via Instagram via Matt Sweeneys kanal Guitar Moves (En snubbe som lirat bla. med Billy Corgan och Bonny Prince Billy). Emma är bara 21 jordsnurr och en imponerande gitarrist som redan lirar brallorna av de flesta gubbarna. 

Math-Folk kallar hon tydligen genren och det är väl en rätt bra beskrivning antar jag. Även som gammal progrockare kan jag ha svårt för matte-rock som har en tendens att va rätt krystad, grabbig och cerebral. Därför är det befriande med en ung tjej som obehindrat lirar alternereande 11/8 och 12/8 i versen, utan att det låter speciellt anmärkningsvärt eller ansträngt. Denna låten är lite lite mer rockigare än hennes andra låtar. Jag har fastnat för den lite tuffa, förlösande och mer raka refrängen som är så fin kontrast till den intrikata versen. 

I Frankrike är det fortfarande coolt att röka. Je suis Cigarette.    

9. Melody’s Echo Chamber – Eyes Closed

Fransyskan Melody får väl nästan räknas som veteranen i den här listan. Hon har hållt på ett bra tag. En riktigt svensk-vän verkar det dessutom som: Hon har ju tidigare spelat in skivor med Dungen och på nya plattan hörs Sven Wunder och Daniel Ögren (Dina Ögon). Bra smak har hon ju tydligen. Är svag för hennes psykedeliska-60-tals sound som ekar både Francoise Hardy och France Gall. 

På denna låten, den "Tomorrow Never Knows doftande" 'Eyes Closed', är det dom grymma trummorna som står i fokus och Melodys röst väna svävar över låten som en osalig ande över fillsen. Grymt sound och lir. Lite Stereolab aktigt. 

Maddie hatar att säga adjö, men roliga bilder på djur – det gillar hon. (obs montage)

10. Maddie Ashman – I Hate Goodbyes


Maddie är ytterligare en artist jag hittat via Instagram  (En för övrigt rätt trist och förnedrande plattform för just aspirerande musiker tycker jag). Hon har spelat med turkiska gitarrvirtousen Tolgahan Çoğulu, som någon kanske vagt minns från min gamla Microtonality lista? Samt varit förband för Microtonal-entusiasterna King Gizzard & The Wizard Lizard. 

Det var väl just dom grejerna som gjorde att jag fastnade för henne. Hon kan visserligen vara störigt pretentiös, men är onekligen jobbigt begåvad. Tycker detta är rätt ballt med sitt “felstämda” piano, cello och dramatiska uppbyggnad. Finns också en fin avskalad akustisk version om man föredrar det. 

 

Primala känslor från husvargen: Bark at the moon!

11. Adventslucka 12: Anna von Hausswolf – Stardust

Tycker att Anna förtjänade att vara med på listan både som representant för lucka 12 och som representant för Sverige och kanske en av de intressantaste svenska skivorna i år? (Grovt antagande då jag lyssnat på relativt svenska skivor). Tycker hon är förbannat cool och diggar hennes kompromisslösa och episka “mörker”. 

Den här låten är egentligen rätt enkel, men grymt driv och otrolig sångprestation som inte håller något tillbaka. Sen är det härligt hur mycket saxofonen får ta plats, både på denna låten men även resten av skivan. 

Bonusvideo

Elise Trouw gör en fin mashup-live loop cover.