Pink Floyd? Ja han e bra!

Det förvånar mig lite att inte ett enda alster från Pink Floyd har smugit sig in på musikveckor ännu, så här kommer en liten hyllning från mig.

Speciellt de tidiga grejerna är jag glad för, innan de sprang alldeles för långt ifrån psykedelian och koncept-plattorna. För den som är sugen på deras lite svårare grejer (som inte funkar i en spellista) så kan jag varmt rekommendera Atom Heart Mother samt studiogrejerna på Ummagumma.

Precis som många andra psykedeliska band med rötterna i 60-talet så startades även Pink Floyd av en galen knarkare. Under bandets första tre år spelade Syd Barrett en nästan stereotyp roll som den kreativa ledaren som gradvis gjorde sig mer och mer omöjlig att jobba med. Han kunde få för sig att stämma om gitarren mitt under spelningar, börja spela en annan låt halvvägs in, eller ibland helt enkelt knapra i sig så mycket LSD att han inte kunde spela överhuvudtaget.

1968 lämnade han bandet. David Gilmour tog över main vocals, och bandet skrev stycket Shine On You Crazy Diamond som en hyllning till Barrett. Under många år inledde den alltid deras konserter.

Han hörs i listan enbart på spåret See Emily Play.

Barrets lämnande förändrade gradvis Pink Floyd från grunden. Sakta omformades soundet till vad som skulle bli lite mer mainstream och lite mindre experimenterande. Efter The Final Cut lämnade även Roger Waters, bandets kanske mest inflytelserika medlem efter Barret. Efter det gick det två album till under "Gilmour-eran" innan det tog stopp.

Spotify

Browser

Varning: Detta är en lista fri från Another Brick In The Wall.