Friday 2 November 2018

Fuzzy Grooves






I kontrast till de lite mer finstämda musikveckolistorna kommer här något mer skitigt och med lite extra tuggmotstånd. Så håll i hatten för nu blir det överstyrt.


Men först själva upplägget:
När man snackar gitarrdist brukar man oftast klassa den i en av följande kategorier,overdrive, high-gain (eller kort och gott distortion) och fuzz. Fuzz är kanske den mest ursprungliga gitarrdistortionen - en väldigt trasig sådan. Den kan låta fet och mjuk 
ibland, men oftast spretig, rå, smutsig och ilsken. Tänk, Stooges, White Stripes, eller för all del Hendrix. Tänk introt till Stones Satisfaction.
På 60-talet blev soundet synonymt med garagerocken.
På 80-talet hade fuzzen blivit rätt opopulär och det mer inne med mer metal-dist. Ett mer tight, tugnt sk. High-gain sound. På senare år har fuzzen fått lite av en revival. Speciellt tack vare genrer som Stoner Rock, Indie, doom och Psychedelic-rock. 


Här är ett gäng kontemporära låtar med exemplarisk fuzzig-gitarrton och ett samt ett skönt sväng som gemensam nämnare. För det är något visst med en riktig fuzz: primitiv, okontrolerbar och alldeles underbar! Enjoy!


Playlist: Fuzzy Groves



Om Fuzzarna (och låtarna)


Death By Audio Fuzz War - Ty Segall's weapon of choice

1. Ty Segall - Every 1’s a winner [2018]


California sonen och garage-rockaren Ty är en kille med väldigt många järn i elden (Bla. proto-metal bandet med just namnet, Fuzz) Hans 2:a skiva av 3 hittils i år - ’Freedoms Goblin’ är blivit en av mina favoriter. Och den här låtens riff är helt enkelt oemotståndligt.


John Dwyer från Thee Oh Sees hjälpte till med designen på denna pedalen

2. Thee Oh Sees - C [2018]


Svårt att hitta en etikett på detta bandet, men på senaste plattan lutar det mot någon form av indie, experimentell, psykedelisk garage-punk. eller nåt. Den här låten har nästan lite kraut feeling - kanske är titeln en nod till Can’s Vitamin C? Bra är den hursomhelst, Den distade ko-klockan på verserna är pricken över i’t. Även dessa från California.


Den klassiska Ryska varianten av Big Muff PI som används bla. av King Tuff


3. King Tuff - Black Moon Spell [2014]


Ytterligare en snubbe i garage-facket, men med lite mer poppigare sound. Finns en skiva från i år, men det är svårt att överträffa hitten från 2014, med sitt grymma riff och ref. Härligt gitarr-ton som sannolikt är en rysk-tillverkad Big Muff Pi.




Fuzz Face en annan klassisk fuzz pedal som använts bla. av Tame Impala's Kevin Parker, Hendrix och David Gilmoure




4. Tame Impala - Elephant [2012]


Frontfigurerna i den Australiska neo-psykedeliska rocken har blivit mindre fuzziga med åren så man får leta sig tillbaka ett par skivor för att hitta lite mer tyngre tongångar. Elephant är som titeln hintar om otroligt tung och stompig.



Riktiga killar bygger sina egna pedaler. Ruban Neilson från UMO's hemmabyggda Ffuzz Fface










5. Unknown Mortal Orchestra - American Guilt [2018]


Det blir en del återbesök till band som var med på min Neo-psyk lista. Nyzeeländska UMO har i likhet med Tame Impala också förändrat sitt sound och är mer elektroniska och souliga på nyare skivorna. Denna låten är dock härligt skitig!







JHS Pollinator - Arg som ett bi! Användes av Austin Jenkins. 

6. White Denim - A Night in Dreams [2013]

Ett Texas rockband med en schysst retro-rock thing going on i samma anda som Black Keys, fast lite mer proggigt. Ett band som producerat väldigt många starka gitarriff - Tyvärr har den grymma gitarristen Austin Jenkins hoppat av bandet på senaste plattan och därför blir det en låt från en tidigare platta. Missa inte geting-fuzz solot på slutet.




ZVEX Fuzz factory - Hemligheten bakom ORB's tunga riff


7. ORB - Migration [2015] 



Det pågår någon typ av Neo-psyk rörelse i Australien med många coola band. ORB, icke att förväxla med the Orb,  låter som dom lyssnat mycket på Sabbath och Hawkwind i sina dagar. Härligt med analogsyntharna som förstärker 70-talsvibbarna. Signade till King Gizzards label, Flightless.




Josh Homme använder ibland Way Huge's Russian Pickle. En variant på Big Muff Pi.

8. Queens of the Stone Age - The way you used to Do [2018] 



QOTSA, ett av de sista stora rockbanden? Har varit en favorit länge och förtjänar väl en egen lista nån gång. Egentligen är jag lite besviken på senaste plattan, som producerats av Mark "Uptown Funk" Ronson - men just denna låten har en go rockabilly-känsla. Tycker föresten det är fascinerande hur Josh Homme kan se ut och låta som både en skolpojke och en seriemördare på samma gång.





En Art Deco pedal. Varför inte? PPC använder denna från Fuzzhugger. 


9. Psychedelic Porn Crumpets - Gurzle [2017]


Ytterligare ett psychrock band bland många från Perth, Australien. Om så med ett tämligen uselt bandnamn. 
Det spelar mindre roll, det svänger om musiken och det är så många högkvalitativa högoktaniga riff att jag hade svårt att välja en låt. PPC Är även dom signade till King Gizzards skivbolag om ni bryr er. Missa inte tenorsaxen på slutet. 






Game Changer Plasma Pedal - En oortodox pedal som gör feta fuzz toner och andvänds av Swedish Death Candy.


10 Swedish Death Candy - Oh My [2017]


Namnet till trots rör det sig om ett Brittiskt band. Musiken är någon typ av 60-tals doftande garage-hårdrock. Rejält jävla tugnt är det i alla fall. Är väldigt svag för den feta solo-tonen som påminner mycket om Smashing Pumpkins', Billy Corgans sound på Siamese Dream plattan. (Fast det var en Electro Harmonix Big Muff)



Bonusvideos!




Thee Oh Sees' John Dwyer gör kanske världens bästa produktdemo!



Det finns för få kvinnliga gitarrister. St Vincent är grym och har en rå fuzz ton. I denna videon förekommer också ett grymt gästspel av Kamasi Washington.

No comments:

Post a Comment