Bangkok 1987

Jag har aldrig varit i Bangkok. Särskilt inte på åttiotalet. Det är ju väldigt synd, men jag har skapat en egen bild av hur det var som möjligen skiljer sig från den bild de har som faktiskt varit där. Jag föredrar min egen. Det var såhär:

Bangkok, 1987.

Det är torsdag kväll. Du sitter på ett säljmöte med ett företag som gör plastemballage på en “fin” klubb, men den bara känns sjaskig. Alla runt bordet är fulla, och du också. Kostymen klibbar mot kroppen och hur mycket du än lossar på slipsen är det svårt att andas. Svetten rinner över pannan. Du dricker en blaskig öl. Den tar slut. Du öppnar en till och röker din sjunde cigarett för mötet. Det går riktigt riktigt dåligt.

Vad gör du här? Du har varit i Bangkok i vad som känns som en evighet. Inte en enda deal har du landat. Det här mötet kommer inte sluta annorlunda. Nu gormar kunden som aldrig kommer bli en kund om någon del av kontraktet som du hoppades att han skulle missa. Fan vad trött du är på detta. Du vill ha fart, synth och pastell, inte gamla gubbar i logistikbranschen.

Du tar ditt mjukpack med cigg reser dig och går.

Röyksopp - Skulls

Du stapplar fram längs den varma trottoaren med ett nytt fokus. Det är mörkt och hett, men gatan gnistrar av neon. Det är dags att ta den här kvällen i egna händer. Du känner dig levande igen!

Du går och går, den varma asfalten passerar snabbt under dig. Solglasögonen är på och den vita kavajen fladdrar i den varma vinden. Ärmarna är uppkavlade. Till slut vinglar du in på en nattklubb. Här är alla snygga människor. Till och med dörrvakten var snygg.

Alphaville - Sounds like a melody

Dansgolvet är svettigt. Vilt. Rika innemänniskor dansar i sina dyra kläder. Allt glittrar. Röken hänger tung i taket. Du känner ingen här, och ingen känner dig. De tittar på dig när du drar alla dina bästa moves på dansgolvet, med en cigg i munnen och en flaska i varje hand. Är det med beundran eller förundran? Skit i det, kvällen kommer aldrig ta slut!

Ultravox - Dancing with tears in my eyes

När den stora vakten knackar dig på axeln är du nästan ensam kvar i lokalen. Hur länge har du dansat ensam? Och hur länge utan musik? Han visar vänligt men bestämt ut dig på gatan, och du har ingen aning om vad klockan är. Din Casio har stannat. Det känns som att du dansat hela natten, men det enda ljuset som lyser upp gatan är neon. Asfalten är blöt.

Desireless - Voyage voyage

Det går trögt att gå mot hotellet. Inte jobbigt, men som i slow motion. Dels är du trött och dels har du ingen aning om var du är. Du går i timmar, du och Johnny Walker. Gatubilden ändras inte ens. Samma neonljus som speglar sig i vattenpölarna. Fester pågår överallt och ett konstant beat av flera olika låtar ligger som ett soundtrack över din vandring. Vad gör du här? Vad tror de som väntar på dig där hemma, vet de ens att du är här? Är det ens någon som väntar på dig? Du får inte ordning på dina tankar… det bara snurrar.

Visage - Fade to Grey

Ett lågt dunkande närmar sig bakifrån. Innan du hinner helt lokalisera det har en mercedes cabriolet saktat in bredvid dig. I den sitter dina tre kollegor från mötet, och två killar som de hittat någonstans och dragit med sig. De ser skärrade men roade ut. Bilen är stor, kassettspelaren är på.

- “Var fan tog du vägen? Vi stängde mötet med att kasta en whiskey i ansiktet på tjockisen!” skrattar den som kör? “Nu jävlar ska vi festa!”

Kavinsky - Nightcall

De rycker in dig i bilen och vrålar iväg. Ni kör snabbt på en stor väg som går genom stan. Alla skrålar men det enda du hör är musiken. Du lutar huvudet ut över sidan på bilen och låter den ljumna vinden ta tag i kavajslagen. Någon sticker till dig en flaska thailändsk whiskey och du sätter den till munnen.

Talk talk - It’s my life

När ni har kört en ganska lång stund bromsar bilen plötsligt in. Du öppnar dörren och den tomma flaskan rullar ut på marken. Ni går förbi en kö som går runt hela kvarteret och valsar förbi vakten som om ni ägde stället. Gör ni det? Vilka är de här människorna?

Depeche Mode - Nothing to fear

Ni åker upp på femtiosjunde våningen och går in på en nattklubb som täcker hela översta våningen. Där inne blinkar stroboskopen. Staden ligger utbredd nedanför er. Natten är ung.

Allt är i svartvitt, och folk rör sig som i en animerad film. Du får en sliskig men stark drink i handen av en vacker främling som du inleder en långsam men intensivt erotisk dans med.

Cutting Crew - Died in your arms

Det långa håret är blött av svett och ligger tungt över axelvaddarna. Ni båda blänker i alla regnbågens färger. Det snurrar mer och mer. Är detta din sista kväll i Bangkok? Är det din sista kväll i livet? Värt.

Tillsammans går ni upp på taket till skyskrapan. Dunkandet nerifrån hörs dovt, och stroboskopen som blinkar ut genom fönsterna får hela skyskrapan att verka vara ett gigantiskt blåljus. Ni sätter er på kanten och låter benen dingla, hand i hand. Ni ser ut över den upplysta staden.

Murray Head - One night in Bangkok

Bangkok. Du har varit här i tio år nu. Du kommer aldrig härifrån. Imorgon är det nytt kundmöte.