Disco på recept

I och med Grace Jones-fokuset fick min relation till disco en liten törn så för att råda bot på det sammanställde jag en lista med BRA disco från samma tid.  Mina kriterier för listan var:

- Kvinnliga sångerskor
- Max en låt per artist, inget överlapp vad gäller låtar från min förra discolista (nästan 5 år sedan!?)
- Fokus på soul snarare än synthar, italo och rymd där det annars är ganska lätt att hamna, iaf för mig. 
- Framför allt senare hälften av 70tal men tidigt 80tal kan få slinka med. 
- Och såklart inga av Grace Jones tidiga discolåtar.

Hit med listan!

Låtarna

1. Esther Phillips - Magic's In the Air (1976)

Esther är kanske mest känd för sina soullåtar som den utomordentliga självupplevda jag-är-fast-i-heroin-träsket-covern "Home is Where the Hatred is" men klarar av disco med bravur också. Jag är svag för hennes lite annorlunda röst och blev glad när jag upptäckte att många av hennes 70tals-album fanns i reabackarna på loppisar och skivhandlare (fast hon förtjänar bättre!). Oerhört udda start på den här låten vilket är ett plus i kanten! 

Esher Phillips och Sir Väs?

2. Candi Staton - Young Hearts Run Free (1976)

Texter om destruktiva förhållanden är inte så vanligt förkommande i disco men jäklar vad bra det blir i kontrast till den upplyftande ljuvliga musiken. Tydligen är sången inspelad på första tagningen. Och tur att hon kom ut med livet i behåll!

"I was trying to get out of a really bad relationship: this guy was threatening me and telling me that if I ever left him he’d kill me or kill my kids. I was so fearful. He was a pimp and a con man: every female artist will get one of these guys, once. He drugged me and I don’t even remember the day I was supposed to have married him. I think it was all a setup and I don’t think it was ever registered."

Vart har jag lagt spetsgardinerna någonstans nu igen?

3. Evelyn "Champagne" King - Shame (1977)

Jag har dålig koll på Evelyn men den här funkiga upptempo-rökaren med ljuvliga sax-stick är svår att värja sig mot. Tydligen lades smeknamnet "Champagne" till då "Evelyn King" lät för vuxet för en discoartist.

Jazrock?

4. Betty Davis - She's a Woman (1979)

Äntligen på Spotify! Skivan gavs från början ut av en Japansk label utan godkännande av Betty Davis då låtarna ansågs vara ofärdiga demos som hon inte tyckte höll måttet. Jag förstår inte vad hon snackar om då detta är en av hennes grymmaste låtar! 

Betty jobbade under en kort tid som trafikpolis

5. Sister Sledge - Lost in Music (1979)

Sorry Let's Dance men det här är det bästa jag hört av Nile Rodgers, lyssna bara på det där gitarr-riffet  och ackordskiftningarna, ljuvligt! Sen blir det inte sämre av Joni Sledge sång och hennes syrror som körar bakom.

Gissa färgrymd! RGB, CMYK eller mitt emellan?

6. Diana Ross - The Boss (1979)

Den enda artisten på listan som var med på förra disco-listan men det tycker jag hon förtjänar, särskilt med den här hit-dängan mästerligt proddad av Ashley and Simpson. 

Åh nej! Diana har limmat fast sina handflator igen!

7. Gladys Knight & The Pips - Taste of Bitter Love (1980)

Vi fortsätter med ännu en souldiva som tar discoton och även här är det Ashford & Simpson som står bakom spakarna. 

Gladys Knight, The pips & Träd Gräs och Stenar

8. Loleatta Holloway - Love Sensation (1980)

Bra kraft i Loleattas röst får jag säga, hon sparar inte på krutet! Resten av låten backar upp hennes utbrott bra och man kan höra att vi tagit steget in i 80talet med det mysiga syntsolot i mitten av låten. Känns sången bekant så kanske ni hört den samplad i 90talshitten "Ride on time" med Blackbox. 

Vet ni! Loleatta på rövarspråket blir Lolololeatottota

9. Fern Kinney - Love Me Tonight (Love, Love, Love) (1981)

Jag upptäckte Fern strax efter jag gjort färdigt förra discolistan och har väntat på ett tillfälle att ta med henne.  Rösten är väl motsatsen till Loleatta Holloway vad gäller kraft och uttryck men jag tycker den passar utmärkt till den lite melankoliska och subtila produktionen. 

Fern Kinney har ännu inte upptäckt det mänskliga huvudet som är fastklämt i ljusriggen till vänster.

10. Angela Bofill - Holdin' Out for Love (1981)

En för mig nyupptäckt artist får avsluta listan. Hon är tydligen mest känd för stora långsamma 80tals-ballader men den här lite udda produktion med synt-percussions och lite struttigt komp är ju mycket roligare!

Så här förvånad blev Angela när hon såg ett paket a-fil för första gången.