Frédéric Chopin föddes i Warszawa den förste mars 1810, debuterade tidigt, levde ett liv kantat av sjukdom och dog blott 39 år gammal i Paris 1849. Han omvälvde pianokonsten, livnärde sig från 21 års ålder på musikutgivning och pianolektioner och gav enkom ett 30-tal konserter i vuxen ålder och då framför allt i mindre sällskap. Fascinerande karl. Jag ska inte återge hela Frédéric Chopins liv (läs wikipedia-sidan för det, riktigt spännande).
Nej, idag ska vi snarare ta och lyssna igenom denna mästares olika musikstilar. Jag kommer göra det som jag gör det bäst: med chansningar och lekmannapåståenden. Låt smaka, för nu blir det klassisk fredag!
1. Ballade No. 1 in G Minor, Op. 23
Chopin använde begreppet ballad i bemärkelsen ett dans-stycke. Det finns såklart dansanta element i Chopins ballader, men det är nog mer rättvisande att kalla honom en pionjär inom den mer abstrakta balladen. Hans ballader har direkt influerat Franz Liszt och Johannes Brahms som efter Chopins förlaga skrev egna ballader.
2. Étude No. 1 in C Major, Op. 10
En étude är som jag förstår det en form av tekniskt övningsstycke för att utveckla tekniker på ett musikinstrument. Chopins étuder lade grunden för vad som vid tiden var ett revolutionerande sätt att spela piano. De är enligt källor på internet bland de mest utmanande verken att spela inom konsertpianorepertoaren vilket gör dem populära till dags dato. Helt enkelt svaret på den urgamla frågan: "Vem kan skriva den svåraste musiken?"
3. Fantasie-impromptu No. 4 in C-Sharp Minor, Op. 66
En impromptu är en 1800-talskomposition med avsikt att ge lyssnaren illusionen att stycket improviseras. Med andra ord finns det ingen specifik form associerad med impromptu-stycken, mer gott och blandat.
4. Mazurka No. 19 in B Minor, Op. 30 No. 2: Allegretto
Från att Chopin var 15 år 1825 ända fram till sin död 1849 skrev han minst 59 kompositioner som han benämnde som mazurkor. Begreppet mazurka refererar till en av de traditionella polska folkdanserna. Mycket har skrivits om huruvida Chopin visste något alls om polska folkdanser och polsk folkmusik, inte minst under andra halvan av 1800-talet efter Chopins död då konsensus var "Yes, Chopin visste allt om polsk folkmusik". 1921 publicerade dock någon tjomme vid namn Béla Bartók en essä vilket påstod att Chopin inte hade någon större aning om vad en mazurka var. Istället var han influerad av polsk nationalmusik under den framväxande nationalismen under 1800-talet, och inte polsk folkmusik. Kanske var Chopins mazurkor med andra ord världens mest utdragna killgissning?
5. Nocturne No. 1 in B-Flat Minor, Op. 9 No. 1
Termen "nocturne" avser ett ensemblestycke i flera satser som normalt spelas under en kvällstillställning. Chopin uppfann inte termen (termen är äldre, från 1700-talet) men han populariserade och vidgade begreppet, till stor del genom att bygga på former som utvecklats av den irländska kompositören John Field. Chopin höll John Field högt och såg honom som en av sina främsta inspirationskällor. Field å andra sidan var inte särskilt imponerad av Chopin. När Field träffade och hörde Copin 1932 beskrev han kompositören som en "sjukstuge-talang". Trots detta fortsatte Chopin se upp till Field och fortsatte ta inspiration från hans verk. Skrattar bäst som skrattar sist, John Field (vem fan du nu är?)
6. Polonaise No. 7 in A-Flat Major, Op. 61: "Polonaise-Fantaisie"
Polonäsen är ytterligare en av den polska nationaldanserna. Det polska namnet kan tydligen översättas till "gångdansen" och lär vara den mest uråldriga av de polska danserna som sedemera influerat europeisk tiodans (eng. ballroom dancing). Chopin skrev sin först polonäs när han var endast sju år gammal.
7. Prélude No. 15 in D-Flat Major, Op. 28: "Raindrop"
Ett preludium är ett kort musikstycke utan fast definierad form. Under barocken fungerade den som en introduktion till en efterföljande serie längre och mer komplexa stycken. Chopin omdefinierade formen till att kunna bestå av självständiga stycken och utmanade därmed den dåtida uppfattningen att kortare stycken inte värderades lika högt som längre och mer komplexa diton. Generellt bygger ett preludium på ett fåtal rytmiska och melodiska motiv som återkommer genom stycket, ofta i improvisatorisk stil.
8. Rondo in C Major, Op. 73
Rondo är en musikalisk form som innefattar ett huvudsakligt tema (stundom kallat "refrängen") som växler med ett eller flera kontrasterande teman.
9. Scherzo No. 2 i B-Flat Minor, Op. 31
En scherzo är en kort komposition, ibland en sats i ett större verk såsom en symfoni eller en sonat. Före Chopin hade scherzon en relativt väldefinierad form, men som vanligt vantolkade Chopin den existerande definitionen av begreppet och för Chopin karaktäriseras en scherzo av "rörelser av förtvivlan och demonisk energi".
10. Piano Sonata No. 2 in B-Flat Minor, Op. 35: "Funeral March"
En sonat innebär ursprungligen ett stycke som spelas, snarare än en kantat som sjungs. Vid 1800-talets början hade termen utvecklats till att referera till större verk. Pianosonater är ofta skriva i tre eller fyra satser (även om undantagen är rikliga). Frédéric Chopin komponerade tre pianosonater. De anses vara bland Chopins svåraste kompositioner både musikaliskt och tekniskt.
11. Waltz No. 2 in A Minor, Op. 34
Chopins valser följer givetvis den traditionella 3/4-takten men är vitt skilda från de tidigare Wienervalserna då Chopin valsen inte skrevs för dans utan för konsertframförande. Chopin skrev sin första vals vid 14 års ålder 1824 och fortsatte till sin död 1849. Totalt 36 blev det. Bangers hela bunten.
No comments:
Post a Comment