Vi har haft förvånansvärt lite Nirvana. Nån låt här å där. Jag tillhör gänget som ser det kreativa geniet Cobains död och följdaktligen bandets död som en stor tragedi. Så jag tänkte att en ordentlig gurgla å skjölj på ämnet är på sin plats.
Frances Farmer (Cobain hade också struntat i att skriva ut hela namnet, eftersom det är så långt och jobbigt att skriva) - Hela versen är en hook. Inte ofta versen överträffar refrängen.
Aneurysm - Är nog en av favoriterna för mig. Så eklektiskt så det förslår. Punk/grunge blandat med jag vettefan.
Negative Creep & Scentless Apprentice - Jepp det är hårt. Köttiga guror och no holds barred på vocals. En del filmer och tv-serier har använt det för att symbolisera dekadens. Jag älskar en av mina tjejkompisars reaktion på Negative Creep - "ja det är ju hårt som fan. Men det är ärligt". Kan det bli en bättre inramning av vår käre bortgångne Cobain.
Drain You - Ok lite paus. En av dom mest underskattade från Nevermind-plattan. Trevligt skifte i mitten och överlag välproddat. Möjligen är Cobain lite lågt mixad, men ackorden håller rätt bra.
Floyd The Barber - Bra helt enkelt. Cobain lite lågt mixad återigen.
Paper Cuts - Ytterligare en trevlig och delvis minimalistisk historia.
Milk It - Som att sitta i deras lounge.
Serve The Servants - Ytterligare ett exempel på hur eklektiska dom var. Bra text och standard fin grunge känsla.
Oh Me - Vi svalnar ner stämningen och avslutar med en trevlig bit ifrån deras hyllade MTV unplugged-platta. Allt på denna plattan är tokigt bra. Jag fick bokstavligen blind-slumpa fram en av spåren.
Bonus: Endless, Nameless - Ett "hidden track" på Nevermind plattan. Cobains punk-skrik i kombo med trevliga gura-slingor. Vet inte riktigt vad jag ska tycka, men jag älskar den på nåt sätt. Kunde cuttat lite på slutet kanske.
No comments:
Post a Comment