Tina Turner

Kanske var det lite förutsägbart, men det föll helt enkelt på min lott att göra en dödsruna över Tina Turner. 

Jag ska inte säga att jag är någon hängiven fan av Tina Turner. Jag har mest gått och smyggillat låten från Thunderdome eftersom jag helt okritiskt älskar allt med Mad Max. Men annars har jag nog mest fnyst lite elitistiskt åt henne. När hon dog tänkte jag nog som alla andra: Va, var hon bara 83 år?

Men för några år sedan lyssnade jag som vanligt på ett avsnitt av DJ 50 Spänn och någon hade släpat dit hennes skiva Private Dancer. De pratade om hur speciell hon var i det att hon efter tiden med Ike slog igenom som soloartist 44 år gammal. Hon är helt unik i musikvärlden på det sättet, ingen annan kvinna har fått ett sådant genomslag så sent i livet, och om man nu inte gillar hennes musik måste man ju i fall fall ha en del respekt för det. Det kopplade i alla fall om något i min hjärna och plötsligt lät hon på ett annat sätt. (och får mig att tänka lite på att jag är 44 år gammal)

Dessutom spelade de låten Private Dancer som var ny för mig. En melankolisk bit om en strippa som låter helt fantastiskt. Dags för omtag.

Nåväl. Tina Turners (som egentligen hette Anna Mae Bullock) historia i korta drag verkar vara att hon spelade med Ike Turner från tidigt 60-tal som hon också var gift med väldigt länge. Det äktenskapet var till sist inge vidare, med våld och knark och guvetvad. De skilde sig 1978 och sedan var hon pank och spelade gamla gobitar på småställen fram till 1984 då hon fick en panghit med "What's love got to do with it". Resten är som man säger historia.

Jag tycker inte att tiden med Ike är så spännande. Hon har också släppt många covers och "rockiga" dängor där jag tycker att hon gör sig som sämst, hon faller liksom in i en väldigt klyschig stil och det låter lite finlandsfärja. Istället har jag valt ut några bitar som jag gillar från hennes storhetstid på 80-talet. Mycket välbekant misstänker jag, men kanske hör ni något nytt. 

Listan

One of the living

Visste ni att det fanns en låt till från Mad Max-soundtracket? Nej inte jag heller. Härligt synthigt intro. Sedan svettig rocklåt med mysig Lost Boys-saxofon. Pampig refräng.

Mad Max spelades in 1985 och Tina var rätt så nygenombruten. Men som skådis är hon långt ifrån sämst i den filmen.

Private Dancer

Den här har jag ju faktiskt haft med en gång tidigare, men jag kunde helt enkelt inte utelämna låten som startade allt för mig. Urstark midnattssaxofon, supersnygg melankolisk melodi och oklart ämnesval. Skriven av Mark Knopfler för ett Dire Straits-album.

1984

Egentligen ville jag ta med hennes duett med David Bowie när de sjunger Tonight, men det går ju inte då den är så dålig. Och mängden skit jag hade fått i slack... nej helt enkelt inte värt det. 

Bowies version är ljusår bättre, men har kanske denna också något?

I might have been queen

Jag hade en föreläsare en gång som gjorde ett stort nummer av att man i filmanalyskretsar använde samma analysmodell för musikaler och porrfilm. Han sa att det finns en "essens" som ett antal scener för fram (alltså sångnummer/snuskscener) och allt annat innehåll är bara transportsträckor till för att leda fram till dessa scener.

Lite så känns det med vers vs refräng i Tina Turners låtar ibland. Den här har ju en typiskt simpel snackevers och en urstark hitrefräng. Överraskar med ett knasigt outro som tar nästan halva låten.

What you get is what you see

Nu är det rock-Tina. Lökigt och härligt på samma gång. Om man lyssnar noga på musiken här så upptäcker man att den är rätt fasansfull, så jag rekommenderar att fokusera på Tinas röst.

The Best

Okej då, uttjatad, men satan vilken låt det är. Egentligen ville jag inte ta med denna och istället hålla mig borta från de största hitsen. Jag hade Undercover agent for the blues istället, men den var ju ärligt talat rätt dålig. Om jag ska vara ärlig tog jag nog mest med den låten för den otroligt lökiga titeln. 

Introt är ju klassiskt av en anledning. Så härligt suggestivt.

Goldeneye

Jag försökte leta mig utanför hennes studioskivor och kom på att hon ju gjort en rätt episk Bond-låt. Visst är väl den här rätt så bra? Fan svårt att följa upp The Best.

Stronger than the wind

Det här osar Bruce Springsteen. Maffig låt, men kanske upprepar hon refrängen några gånger för mycket. Buildupen strax efter 2:30 är episk.

I'll be thunder

Jag har inte hört en så episk låttitel sedan "Demons are a girls best friend". Den här låten skulle kunna vara gjord av Meat Loaf, och det är ju bara bra. Detta är Tina när hon är som bäst, det bredbenta rockandet är borta, istället dundrar hon iväg refränger som får nackhåren att resa sig. Snygg tonartshöjning.

We don't need another hero (Thunderdome)

Alltså det är något med hur hon mumlar fram "thunderdome" i slutet på textraden

- All we want is life beyond.... thunderdome

som ger mig gåshud. Och hur hon nästan gråter fram det i sista refrängen. Såklart har det att göra med den hamrats in i mig genom alla de gånger jag sett Mad Max beyond the Thunderdome. Så himla roligt att en så känslosam låt handlar om en meningslösheten med en cagefight. Ännu roligare att det är Tinas karaktär som arrangerar sagda cagefight.

Lost Boys-saxen tillbaka, men övergår i en rätt sladdrig svansax senare i den här extended version. Extended version är alltid att föredra.

Kanske tycker du att barnkören är onödig. Det kan vi möjligen diskutera.