Rebetiko

På förekommen anledning (min flickvän är grekiska) har jag senaste året grävt ner mig i Grekisk musik, speciellt i Rebetiko.

Rebetiko är egentligen bredare än bara en musikgenre - det är en kultur, ett sätt att leva.

Historiskt uppstod Rebetikokulturen på 1800-talet i mindre asien, specifikt på kafeerna i de grekisktalande städerna i östra Grekland och Turkiet. Vi pratar exempelvis om Thessaloniki, Smyrna (numera Izmir i Turkiet), Pyreus och Istanbul.

Det var ju rätt så kaosigt där borta på den tiden, med Grekland som del i det Osmanska riket. Fattigdom, kriminalitet, kåkfarare, sprit, prostitution, droger - som vi alla vet är detta den perfekta grogrunden för musik. På så vis växte Rebetikon fram bland den grekisktalande befolkningen och texterna handlar om det hårda livet med teman som hustling, hasch och hårt leverne.

Musikaliskt är Rebetiko en blandning av byzantinsk, ottomansk och europeisk musik, med underliga skalor och taktarter som typiskt spelades på instrumentet Bouzouki.

Här kommer ett urval av Rebetikos => Lista

1. Tetros Dimitriadis - Misirlou

Detta måste vara den kändaste Rebetikon, åtminstone efter Dick Dales surfrocks-version förekommit i Pulp Fiction. Tydligen hade Dick Dale sett sin libanesiske far spela Misirlou på endast en sträng på gitarren, så när någon utmanade honom att spela en hel låt på bara en sträng plockade han upp Rebetikon och tog med den i sin surfrocksrepertoar. Han var inte ensam om att fatta tycke för Misirlou, utan den fick fäste i USA redan under 30-talet då den plockades upp i Jazzvärlden.

2-3. Markos Vamvarkis

Två låtar med den störste av dem alla. Vamvarkis var den som populariserade Rebetikon på 30-talet i Grekland och anses som den störste av dem alla. Han gjorde den rumsren och spelade in flera skivor.Utan att förstå grekiska (trots min 140 dagars streak på Duolingo) fattar man hur hårt livet var när man hör Vamvarkis sjunga i Fragkosyriani . 

I Ta Matoklada Sou Lampoun får man smaka på en av udda taktarterna som används flitigt i Rebetiko.

4. Stamatis Kokotas - Mi Kale Mou

Ytterligare ett exempel på udda takt även i Stamatis Kokotas bidrag till listan. 

5. Miron Skoulas -Tou Eronta kai t’aoriou

Detta är nog knappt Rebetiko, utan Syrtoi, dansmusik som även den spelas på Bouzouki. Den är väldigt repetativ och texterna i verserna skall helst improviseras fram av sångaren. Dessa låtar kan pågå i 15-20 minuter vilket gör dem nästan hypnotiska, speciellt när man inte fattar vad de sjunger om. I slutet går tempot upp och jävla då dansas det.

6. Sotiria Bellou - Mi Mou Xanafygeis Pia 

Sotiria var en riktig hårding. Hon var en av de kändaste kvinnliga Rebetisa.

Som 17-årig blev hon bortgift av sin familj till en man som misshandlade henne. Äktenskapet slutade med att hon kastade syra i ansiktet på sin man, hon åkte i finkan, levde i skam, men upptäcktes på ett kafe i Athen av en känd Rebetiko-kompositör och hon blev en av de största sångerskorna inom genren.

Hon var också öppet lesbisk i en tid där homosexualitet i var extermt kontroversiellt. Hon kämpade mot nazisterna under andra världskriget och hamnade i fängelse. Under den av CIA tillsatta högerdiktaturen led hon också svårt eftersom hon hade varit vänstersympatisör under inbördeskriget. Rebetikon var i princip förbjuden under diktaturen.

7. Vassilis Tsitsanis - Den Roto Pia Ise

Här hör vi en lite med västerländsk Rebetiko med lite inslag av Laiko som jag tolkar som lite mer klassisk pop. Vassilis Tsitsanis räknas som en av de stora förnyarna av Rebetiko. Han skall tydligen ha varit av Aromaniskt ursprung, en etnisk grupp som lever utspritt i Grekland, Bulgarien, Nordmakedonien, Albanien, Serbien och Rumänien. För oss fotbollsälskare är favorit-Arumänen utan tvekan “Karpaternas Maradona” Georghe Hagi.

8. Giannis Papaiouannou - Anikse, Anikse

En annan gigant in Bouzouki-lirande och Rebetikos. Här hör man mer orientalisk sång - lite Ofra Haza över det hela.

9. Rempetiki Kompania - O Mitsakis

Rebetikon är än idag väldigt levande i Grekland med radiokanaler som bara spelar Rebetiko. En av de ledande Rebetikogrupperna just nu är Rempetiko Kompania.

10. Melina Mercouri - Ta Pediá tou Pireá

Det stora genomslaget för Rebetikon i det stora landet i väst hände iom filmen “Never on a Sunday” 1960 som inkluderade en hel del Rebetiko och Bouzouki-musik. Kompositören Manos Hadjidakis vann en Oscar för bästa filmmusik och skådisen Melina Marcouri blev nominerad för bästa kvinnliga huvudroll.

Titelspåret är egentligen ingen riktig Rebetiko men en härlig bit som får avsluta listan.