Friday 27 September 2024

Den italienska slasktratten #2 - FINALEN

Så är det dags att runda av det årslånga långa outrot på vårt Italien-fokus. Det började med själva fokuslistan, sedan följde jag upp med Den italienska slasktratten för ett år sedan, och senare Italian Occult Psychadelica.

Ni visste ju att det fanns lite kvar i den där slasktratten, så då river vi av det plåstret.

Listan finns på den här länken

Take A Chance - Original Mix - Mr. Flagio


Vi drar igång med rejäl fart. Jag tolkar det som någon sorts legendarisk italo-disco, men utan att någon vet så himla mycket om bandet. Vice har skrivit en artikel där de grävt fram det som går att finna och det är verkligen inte mycket. En riktig rökare i alla fall, i modiga sju minuter.

Elettrochoc - Matia Bazar

Vi fortsätter med bra tempo. Gruppen Matia Bazar bildades på sjuttiotalet i Genua och var tydligen med i Eurovision 1979. Den låten är mycket tamare än Elettrochoc, men värt att titta på för att sjuttiotalet var awesome. 


På 80-talet började de spela mer synthpopig musik, och därifrån kommer Elettrochoc. Otroligt stressig, på ett bra sätt. 1985 spelade bandet i Jacobs Stege, det ni.

Follia - Giancarlo D’ Auria

Vad vet vi om Giancarlo D’ Auria? I vanlig ordning inte ett skit. Från Neapel är det enda jag hittat. Mysigt sound. Den låter som en deckare ombord på en båt utanför Neapel på sjuttiotalet. Mer än så begär jag inte.

Ogni pensiero vola - Venerus, MACE

Venerus

Kanske blir detta den mest utskällda låten? Venerus är någon sorts genre-överskridande artist i nutida Italien. MACE är en rappare. Detta hyllas som nytt och innovativt... jag vet inte jag, det låter ganska ordinärt. Men å andra sidan inte särskilt dåligt, och det behövs ju ibland något modernare än sjuttiotalsmusik. Festlig video

Perché piangi Palermo - Dov'è Liana


På tal om modernt, vad sägs om lite stekhet klubbmusik? Fan vad gött det är med vocoder. 

Vad kan den handla om egentligen? Palermo? Exotiskt. Jag vill vara där.

Sfiorivano le viole - Rino Gaetano


Jaja, nu blir det slemmig musik från sjuttiotalet igen. Hes ärkeitaliensk sång. Orgeln är guld.

Le idi di marzo - Visconti

Nyproducerat, lite brittpopkänsla på den här. Rätt härlig låt. Ingen superetablerad artist, och som SEO-strategi är det dumt att dela namn med Tony Visconti. Det borde man tipsa honom om om man nu nånsin skulle hitta honom på nätet.

Amore Disperato - Nada


Sommarhitten från 1983 känner ni ju igen. Nada Malanima har håll på sedan 1969 och är fortfarande aktiv. 

Voglio Vederti Danzare - Franco Battiato


Och så återvänder Franco Battiato från förra listan. Jag tyckte han var spännande med sin bakgrund som experimentell ljudkonstnär och sedemera mainstream nationalklenod. Det finns många bra låtar att hämta från precis när han skiftade från knäppgök till schlagerartist i början av åttiotalet. Superunderlig melodi på denna.

Sei Bella Davvero - Motta


Även Motta var med på föra listan, men jag tycker han har mer att ge. Jag tycker han har en härlig uttrycksfull röst. Exakt vad han uttrycker vet jag inte såklart, då mina kunskaper i italienska begränsar sig till att beställa glass. Han får runda av hela det här utdragna fokuset.


Tack för att ni hängde med. Nu lämnar vi Italien bakom oss.


No comments:

Post a Comment