Svårsmält

Jag inser att många har något bättre för sig än att sitta i Musikveckor-chatten och vänta in listan på julafton. Ni sitter kanske och tittar på Kalle Anka, längtar efter Arne Weise eller skär bort fettkanten på skinkan. Själv har jag flytt landet, trycker cancel på julen.
Det är ändå ett bra tillfälle att få ut lite mer svårsmält musik ur systemet, in i en lista, eftersom få kommer lyssna på listan ändå. Jag presenterar för er en lite mer svårsmält lista. Kanske bör den sköljas ner med lite Gammeldans, Fernet Branca eller Akvavit.
Det är alls ingen extrem lista, full av norsk dödsmetall tex, men ändå inget man krämar på när man skall höja stämningen på jobbet. Inget folk normalt trallar med i.

Scott H Biram - I see the light/What's his name

Elektrisk blues med spår av gospel av det aggressivare slaget.

Miles Davis - Frelon Brun

Sen börjar lite tosigare jazz, först med Miles Davis. Detta är inget man plockar fram när man vill att folk skall klappa takten. Ja, hur ligger det egentligen till med takten i denna låten?
Jag gillar den trots allt, mycket pga det stressiga trumkompet.

Erik Dolphy - Hat and Beard och Gazzelloni

Något så ovanligt som en tvärflöjtist på Musikveckor. "Out to lunch" höll jag länge som min konstigaste skiva. Tyvärr gör Spotify att jag mer och mer sällan lyssnar på mina konstiga skivor. Skön xylofon också för den delen.

Charles Mingus - Original Faubus Fables

Inte så svårsmält faktiskt. Låten är skriven för att skymfa guvernören och rasisten Orval Faubus som styrde i Arkansas på 60-talet.

John Coltrane - A Love Supreme Part II, Resolution

Saxparty++. Egentligen inte så svårlyssnat. "A love supreme" är säkert någonstans topp 5 mest mainsteram jazzalbum, strax under "a kind of blue/Miles Davis" och "Getz/Gilberto".

Astor Piazzolla - Chique/Concerto para Quinteto

Lite tango med Jazz-influenser. Nästan omöjligt att dansa till, men Piazzollas jazzigare stycken är de tangos som är mest spelade utanför tangosalongerna.

Primal Scream - Wise Blood

Från skivan "Echo Dek", en dub-remix av deras Vanishing Point-skiva, producerad av Adrian Sherwood, dub-guru. Jag kommer inte ihåg varför jag köpte denna skivan, tror jag egentligen ville köpa Vanishing Point men Echo Dek var billigare. Hur som helst visade det sig vara ett storverk som går att lyssna på hur många gånger som helst.

Why does it hurt when I pee?

Efter förra gångens uppskattade Captain Beefheart-epos tänker jag toppa upp med en regelvidrig tolvtaggare signerad Frank Zappa.

Listan: Why does it hurt when I pee?

Frank Zappa började spela i ett band som hette The Mothers of invention, ett namn som de hittade på då orginalnamnet "The Mothers" enligt skivbolaget lät för mycket som "The Motherfuckers". Zappa ändrade senare tillbaka namnet till The Mothers.

Zappa var som människa troligen fullständigt outhärdlig. Han var en perfektionist som inte tålde några misstag av sina medmusiker, eller för den delen sig själv. Han betraktade alla runt omkring sig idioter. I sin självbiografi skriver han att alla bandmedlemmar vill bara bli gitarrister för de tror att gitarristerna får flest avsugningar. Zappa var själv gitarrist och vad detta säger om honom vet jag inte. Han betraktade sig dock aldrig som mer än medioker trots att han tillhör de stora i genren.

Efter bandets första skiva "Freak out!" var Zappa nära att bli sparkad av bandet för att han vägrade knarka, något som övriga bandlmedlemmar gillade att göra. Zappa rörde enligt sig själv aldrig illegala droger. Däremot missbrukade han kaffe och cigaretter på elitnivå.

Zappa var en stark motståndare till märkning av skivor med "explicit lyrics" och annan censur. Han debatterade flitigt och talade även inför senaten i frågan. Precis som alla andra moralfrågor i USA på den tiden så drevs musikcensuren av den mäktiga kategorin människor som kallas senatorfruar. Senatorfruarna hade (och har?) väldigt stor makt över vilka frågor som förs i senaten. Senatorfrun som drev frågan om musikcensur, och som alltså sedan satte de berömda svartvita "explicit lyrics"-klistermärkena på alla coola skivor, var Tipper Gore, fru till den numera hjälteförklarade Al Gore. Zappa och Fru Gore kom aldrig bra överens. Al Gore däremot sade sig under senatförhören vara ett Zappa-fan.

Tipper och Al Gore lever inte längre ihop.

Första skivan "Freak Out!" är ganska normal, om än psykadelisk sextiotalsrock. Zappa började senare i karriären göra lättillgänglig rock enbart för att finansiera sina seriösa skivor med symfoniorkestrar och annat. De kräver en del av sin lyssnare om vi säger så.

Själv gillar jag de tidigare skivorna bäst. Freak Out är bra, men favoriterna är Over-nite sensation och liveplattan Bongo Fury (där alltså även Beefheart är med). Överlag är Zappa ganska kaosig och ojämn, ungefär som Beefheart, men när det väl gäller är han briljant.

Jag avslutar med den kraftfulla "Why does it hurt when I pee?" som Zappa, troligen med viss humor, skrev 15 år innan han dog av prostatacancer.

Sverige tar sig

Eftersom svenska hiphop-scenen har vaknat något djuriskt på sistone känns det oerhört befogat att skapa en svennelista. Enjoy Svenska Modellen

Minns ni 2013? v2

Här kommer ytterligare ett gäng kandidater till en 2013 Top 100-lista.

Julia Holter - Maxim's I
Mutual Benefit - "Let's Play" / Statue of a Man
Angel Olsen - Forgiven / Forgotten
Arcade Fire - Afterlife
The War On Drugs - Red Eyes
Darkside - Papertrails
Kelela - Bank Head
Movement - Us
The Range - Metal Swing
Danny Brown - Kush Coma

Klicka här.

IrishPleaser

Förra gången jag gjorde en lista blev Martin "Irish" Eriksson ytterst besviken på min lista.

"[10/22/2013 9:10:58 AM] Martin Eriksson: Office Rage!
[10/22/2013 9:11:50 AM] Martin Eriksson: Här kommer man in och förväntar sig en episk lista av krebefar. Denna juvel bland småstenar som alltid levererar kvalitativa listor.."

Så kan vi ju inte ha det, så här kommer en lista dedikerad till Martin ;)

IrishPleaser  - http

IrishPleaser -  spotify url

Låtar som är bra när man är på en forskningsstation på arktis

Här kommer en snabbt ihopvispad lista.
Den är hyffsat inspirerad av det här:
http://www.monotoni.se/bass/bass-mixar/

Sluttjatat, här kommer en inspirationsbild och en lista.

Minns ni 2013?

Här kommer några av de gamla goda örhängena vi alla minns från 2013!

1. Young Galaxy – In Fire (Sally Shapiro Remix)
Jag hade med Sally Shapiro i min italo-lista tidigare men här överraskar Johan Angebjörn med en mörk och tuggande remix långt ifrån glittrig disco som snarare för tankarna till synt och body.

2. Jonathan Johansson – Den brända jorden
Jonatan Johanssons nya album är ganska ojämt men den här låten har fastnat med sin malande marschtakt och strama stråkar.

3. Jon Hopkins – Collider
Jag är så fräck att jag - trots en hel månad kvar på året - utnämner Immunity till 2013 års bästa album. Att en f.d. ColdPlay producent kan skapa så här bra musik slutar aldrig att förvåna mig. Spola nu för guds skull inte igenom låten utan låt den utvecklas i sin makliga takt på egen hand.

4. Arcade Fire – Reflektor
Första singeln från Arcade Fires senaste alster med mastiga crescendon, discobeat, oldschool house-piano och en ljuvlig saxofon, vad mer kan man önska?

5. SOHN – Lessons
Kombinationen skönsång och en rå arpeggiator är svår att motstå. Debutalbum släpps nästa år och jag har på tok för höga förväntningar.

6. MØ – XXX 88
Jag har inte fattat det där med Diplo, i ena stunden gör han gräslig stundentflaks-disco och i andra ljuvliga skapelser som XXX 88 med ett fantastiskt synth-brass i refrängen.

7. Azure Blue – The Road I Know (Radio Edit)
Ok, ok, det här låter mer 1993 än 2013 men det är dock släppt i år. Azure Blue fortsätter på upptrampad stig och för gamla indiepop-rävar som undertecknad är Tobias Isaksson romantiska shoegaze-pop oerhört beroendeframkallande. Hur mycket av det som är förklädd nostalgi låter jag vara osagt.

8. FKA twigs – Water Me
Motsatsen till föregående låt, mer 2013 kan man väl knappast låta med uppskurna röstfragment, skev rytmik och dubbig ljudbild. Medproducerat av Arca som här har fått hålla tillbaka sin galenskap en smula till fördel för twigs röst.

9. R – Change
Första singeln från duon med världens mest o-googlingsbara namn. Fantastisk röst, snygg produktion men alldeles för kort!

10. No Joy – E
Avslutningsvis lite gitarrbaserad musik. Canadensiska No Joy manglar sorglöst på i bästa My Bloody Valentine anda. Årets snyggaste skivomslag.

Minns ni 2013? (spotify)
spotify:user:ndesh:playlist:304MY5TodQWsRz2YaRftrf

Minns ni 2013? (web)

Robbans Metal Nostalgia

Robbans metal nostalgia


Metallica

För inte så länge sedan såg jag en dokumentär som heter Paradise Lost (alla som går omkring med funderingar på om världen verkligen är så förryckt som det sägs, eller om det bara är på film, borde se den). Nostalgin slog mig i pannan som en spann mysljummet vatten. Metallica står för all musik och bl.a deras utmärkta Welcome Home rullar fram i vissa sekvenser. Jag insåg att jag i princip inte lyssnat på den alls sen det begav sig. Och så föddes denna listan.

Candlemass

Doom metal kallas det tydligen. Människors behov att kategorisera och hitta på subgenrer upphör aldrig att förvåna mig.
Candlemass är ett svenskt band som bildades på 80-talet i Upplands Väsby. Sångaren Eddie Marcolin, a.k.a Messiah Marcolin, a.k.a (född som) Bror Alfredo Marcolin, står ut med sitt imponerande register, men det rycker i smilgroparna när han ropar "Yeah!" och dylikt med sitt låga opera-vibrato. Candlemass gick självklart på repeat i CD-spelaren under mången Drakar & Demoner-kvällar.


Dream Theater

En samling extraordinärt talangfulla musiker. Progressive metal. Även kallat nörd-rock, akademi-rock. Det görs sällan covers på deras låtar för ingen annan klarar av att spela dom. Jag hängde med på de första albumen i rent "skönlyssnande" syfte men tappade intresset på efterföljande album.
Har på senare år plockat upp dom igen eftersom jag har fått en kompis som är rock-trummis. Har man en kompis som är rock-trummis så kommer Dream Theater med i paketet. Galna youtube-klipp börjar dyka upp i mailen . Fakta om polyrytmik och hur många taktartsbyten Mike Portnoy kan göra per sekund ligger för ens fötter som en bottenlös källa av kunskap.

Låten i listan ligger inte riktigt på signaturraden, jag borde egentligen ha valt Pull Me Under eller åtminstone något från genombrottsplattan. Men jag gör inte det. Hipstern i mig slår näven i bordet och vägrar.

Helloween

Power metal...
Egentligen tycker jag inte om att säga att jag brukade lyssna på Helloween. Jag lyssnade på Walls of Jericho, första fullängdaren. Säkert tusen gånger lyssnade jag på den. Kai Hansen spelade både gitarr och sjöng på den plattan. Hans väsande och nästan djuriska stil var ren, rå och punkig. Tyvärr skulle det visa sig att Hansen inte var så bra på att simultant sjunga och spela gitarr på scen. Så det blev ny sångare nästan direkt. I mina öron var det nya helt olyssningsbart. Michael Kiske's stämma var direkt frånstötande. Äcklad var jag.

Megadeth

Metal-världens kanske bittraste musiker, Dave Mustaine, formade bandet '83 efter att han blev kickad från ett väldigt ungt Metallica. Efter en ryckig start började det komma en del ok alster. Countdown to Extinction fick t.o.m lite MTV-coverage. Har mycket minnen till låten i listan, som faktiskt håller rätt ok än idag.

Manowar

Kanske listans enda riktigt kännbara skämskudde. Jag lyssnade mycket på Manowar (åtminstone denna plattan) så det går inte att förneka dom i en lista som denna. Musiken har väl åldrats sådär, och texterna är ibland skrattretande. Har försökt välja en låt med så hög lägstanivå som möjligt. Mycket fantasy-kör. Kungar, magi, ringar, you name it. Håll till godo.

Iron Maiden

Jag lyssnade aldrig på Iron Maiden speciellt mycket, annat än hemma hos polarna. Särskillt "Dunken" hade det mesta. Hitsen gick väl hem, Number Of The Beast, Run To The Hills osv. Dom låtarna är dock alldeles för sönderspelade för att ha med här. Det tråkiga med att höra gamla godingar för många gånger är ju tyvärr att minnena associerade med dom blir utbytta, och nostalgin går förlorad.
Afraid To Shoot Strangers var en av dom sista favoriterna jag hade innan metal generellt började lämna mig. Dags för gymnasiet. Ny stad, nya kompisar, nya influenser. Nirvana, Prodigy, Tricky och det elektroniska skulle börja koppla sitt grepp.

Punkish

Fick ett ryck och lyssnade på punk den senaste tiden. Varsågod och njut av punkish

Missing from Spotify

Jag inleder denna posten med att be så hemskt mycket om ursäkt. Detta är en YouTube-lista. Jag lämnar lite utrymme för svordomar och kommentarer av nedlåtande karaktär här nedan. Skriv gärna i Skype-chatten också.






Till mitt försvar, denna lista är per definition omöjlig att göra i Spotify eftersom den består av låtar som inte är tillgängliga på Spotify.

Jag har försökt göra en YouTube-playlist av det hela som ni hittar här: http://www.youtube.com/playlist?list=PLsts_dXHdylZXH2YuSU0FGSsKWt9-zMtL
Jag ber om ursäkt för reklamen ni förmodligen behöver trycka förbi.

1.  Elastica - Connection
Elastica var för en kort period de koolaste katterna i Britpop-kommunen. Jag har också för mig att en av musikvecko-deltagarna, ni kan säker räkna ut vem, erkänt att han var lite kär i sångarskan.

2. AC/DC - Little Lover
Under mina första nio år i skolan hade jag en skolkamrat som vi kan kalla för "Per-Olle". Han hade många dåliga sidor, tex var han mytoman och spelberoende. Det gjorde att han hade lite svårt att få kompisar. Han hade några bra sidor också. T.ex. var han en av Sveriges mest lovande bordtennisspelare. Han hade också en mycket utvecklad musiksmak redan i unga år. "Per-Olle" introducerade mig bla till Primal Scream.
På den tiden förknippade jag AC/DC med den outhärdliga, knudiga "Razors Edge"-skivan som spelades i skolbussen till Getinge varje dag. Men "Per-Olle" visste bättre, och plockade fram lite gamla AC/DC-plattor från 70-talet. Många fina spår på dem men framförallt gillar jag Little Lover.

3. Spank Rock + Diplo - Put that Pussy on Me
Fanns på Spotify förut. Diplo remixar nån smutsig Spank Rock-låt mha lite 60-tals-samplingar. Videon är orelaterad men imponerande.

4. Edith Frost - Too Happy samt It's a game
Edith Frost är en singer/songwriter som normal placeras i alternativ-country facket. Hon finns representerad i några covers och på en och annan samlingsskiva på Spotify. När jag tvingas lyssna på offline-musik, tex när jag flyger eller åker tåg i utmarkerna där internet lyser med sin frånvaro (typ varannan kilometer på vilken järnvägssträcka som helst) brukar jag se till att lyssna på några Edit Frost-skivor jag kommit över och som ligger och skräpar på min iPad. Jag tröttnar aldrig.

5. Townes van Zandt - Dead Flowers
För oss Big Lebowski fans är denna Stone-covern gammal skåpmat. Lyser dock med sin frånvaro på Spotify.

6. Jim White - A town called Amen
Detta är en live-inspelning inspelad av någon lokal Göteborgskanal. En fantastisk sång, en fantastisk inspelning. För er som inte känner till Jim White: Kolla upp honom.

7. Emilio Pellejero con Enalmar De Maria - Mi vieja linda
Spotify har stort tangoutbud. Denna härliga lilla milonga är nästan den enda jag saknar. Tangon är inte från någon av de stora orkestrarna utan lite mer av ett one-hit-wonder vad det verkar.

8. Charles Bukowski - The Secret of my Endurance
Här borde egentligen låten "Telepopmusik - An ordinary life" varit. Men se, den hade försvunnit från YouTube också. Telepopmusik är en fransk elecrtronica-grupp. På en gammal samlingsskiva från 90-talet jag tappat bort fanns låten "An ordinary life" där de hade tagit denna Bukowski-poesi och lagt på lite fet electronica.
Jag gillar Charles Bukowski. Han var inte speciellt IT, scrum eller liknande. Därför stoppar jag in hans egen uppläsningen av hans dikt nedan. Det var det hela.

Ah feel like ahcid

Det börjar bli svårt att komma på nya listor. Men så såg jag en dokumentär om Captain Beefheart i söndags och då blev det så självklart. Jag har samlat ihop mina favoriter, trevlig lyssning!

Spotifylänk: Ah feel like ahcid
Knaslänk: Ah feel like ahcid

Captain Beefheart hette egentligen Don Van Vliet och brukade i sin barndom hänga med Frank Zappa och lyssna på bluesplattor hela natten. Likt Zappa var han som musiker extremt bångstyrig, och hade för vana att slänga ut alla former av producenter och musiker ur studion om de inte lydde honom.

Första skivan Safe as Milk från 1967 är en ganska lugn rockplatta. Här hade skivbolaget stora planer för Beefheart och tanken var att han skulle konkurrera med engelsmännens Rolling Stones och Beatles. Men Beefheart hade inga planer på att göra lättsmälta skivor och drog iväg åt ett annat håll. Hans storverk Trout mask replica spelades in ett par skivor senare och betraktas av kännarna som ett av de största verken i historien. Själv tycker jag att det är olyssningsbart, och som tur är finns skivan inte på spotify.

Beefheart låste in sitt band i en stuga med begränsad tillgång till mat och dryck under 8 månader för att skapa den nya skivan. När musikerna lärt sig spela den exakt så som den lät i hans huvud tog han med dem till en studio där de spelade in hela skivan på 4 timmar.

Trout mask replica sålde inte så bra som Beefheart ville, och efter det började han göra mer kommersiellt gångbara plattor. Där förlorade han många fans och ett antal musiker. Saker började gå utför, tills han började lira med Zappa.

Som person verkar Beefheart ha varit helt outhärdlig. Han hade ett enormt ego. Frank Zappa var likadan, så hur de stod ut med varandra på turné vet ingen. Den bångstyrige Beefheart var helt oförmögen att läsa ett kontrakt, så framåt mitten av sjuttiotalet hade han skrivit på så många skivbolagspapper att de stod i direkt konflikt med varandra. Han kunde varken spela in eller turnéra utan att bryta mot ett eller flera av dem. Så för att vara hygglig tog Zappa med honom på sin turné Bongo Fury (som senare resulterade i en fantastisk skiva). Det är i alla fall Zappas version, Beefhearts är nog en annan.

Beefheart ägnade en stor del av turnén (även på scen) åt att rita karikatyrer av Frank Zappa. De pratade inte mycket med varandra.

Nystartade Virgin records löste senare ut Beefheart från hans gamla kontrakt och han fick fria händer att göra knasigheter igen. Han verkade vara på väg tillbaka till en ny storhetstid då han plötsligt lade av med musiken och flyttade ut i öknen för att måla. Det låter knasigt, men för några år sedan kunde hans målningar gå för över 100 000 dollar. Han är tydligen en hyfsad impressionist.

Beefheart dog 2010 i sitt ökenhem. Han led av MS och var rullstolsbunden, men detta enligt egen utsago. Det råder delade meningar om sanningshalten.

Love And War

Jag skulle ju postat den här i förrgår, men det kändes mer som en torsdagslista.

Love And War

Nov 1st

Nov 1st Denna listan dedikerar jag till mina glasögon som Simone stal från mig.

Från sommar...

...till höst. Den är här. Lika bra att omfamna den. Listan börjar lite lätt och somrig men muggar snabbt ner sig i höstlövs-sörja. Enjoy:

Sommar -> Höst

I feel Like Funkin' It Up - Rebirth Brass Band - Nygammal blåsfunk från NOLA

Taylor Morgan - The Day I - Få band som fångar A Tribe Called Quest soundet idag

Robert Glasper, Yaslin Bey - Black Radio - Fet co-op mellan Glasper o MosDef som även kan avnjutas skönt visuellt här

Frank Ocean - Novacane - Gammal singel med full social realism. Kantslagsljudet!

Mayer Hawthorne - Her Favorite Song (Oliver Remix) - Bra 80-sound i ny kostym

The Cinematic orchestra - Child Song - Smukt, nice rhodes

Bibio - The First Daffodils - Soundet.

Joni Mitchell - Both Sides Now - Klassisk låt från denna kedjerökande hippie

Vad är det egentligen för band som lirar på Loppen?

Det slog mig nyligen att jag har varit alldeles för lite på Loppen. Jag har ingen aning om vad det är för band som spelar där, men det känns liksom som ett ställe man borde ha hängt på. Så... vad är det egentligen för band som spelar på Loppen? Här kommer en spellista med låtar från band som finns på Loppens höstprogram.

Vad är det egentligen för band som lirar på Loppen?

Down a notch

Efter min förra metal-lista så tar jag ner det på en lite lugnare nivå.

Varsågoda, lite blandat.

DownANotch <-http

DownANotch <- spotify url

Happy Go Lucky Dance Dance list

Fredag, nu kör vi

http://open.spotify.com/user/robinbutler/playlist/1edtXPV5JuAq6PWSjLtjWf

Låtar som passar till höstlövseld

Vänner av rimfrost!

Nu är det höst, och därför dags för en playlist på det temat.
Låtarna i listan utmärker sig genom att de passar så himla bra att lyssna på medan man beundrar den bedårande färgskalan i lövträden.

Passa på att njuta - snart är det bara karga dödsgrenar kvar!

PS; Sista låten är en bonus, den är så intensiv att jag hade svårt att dela med mig. Tack till FB för tipset!
   

En Canon av Canons

Japp, det blir 10 st "Canon in D Major" idag. Men som med de flesta klassika klassikerna förknippar jag dem med gamla Amigaspel. I Pachelbels fall Utopia. Så förbered öronen på en longplay av ackorden "D A Bm F#m G D G A" (med viss variation). Vi börjar med originalet och fortsätter sedan med kopiorna. http://open.spotify.com/user/ndesh/playlist/5ifJH7c9NAl8MQo1nGEhWT spotify:user:ndesh:playlist:5ifJH7c9NAl8MQo1nGEhWT

Trance från förr

Här kommer lite gamla goda trance-klassiker som går att lyssna på sittandes i en fåtölj lika väl som att tokdansa till 27 timmar i sträck.

Trance från förr

Trance från förr

Den freitags liste

Dags för lite growl och sånt gött. Har skummat igenom lite schyssta hoj-åkar-filmer på the interwebs och plockat ut lite godbitar. Enjoy Den freitags liste
For you convenience finns det en Spåttifajuri också.

Dödsknarklistan

spotify:user:robinbutler:playlist:7mncgk1iaqCWd6ir6Vujvv

Tar det tämligen piano

Vän av ordning/Den observanta läsaren/Kalenderbitaren vet ju att Jonas redan gjort en pianolista. Men det skiter jag i här är en till.

1. Tema från filmen "Lust Caution"
Tyvärr är skivan med originalsoundtracket borttaget från Spotify. Detta är nån cheap-ass-version, men det gör inget för den är fin i alla fall.

2.. Franz Schubert - Winterreise, Auf dem Flusse
Denna inspelningen av Winterreise med monsterbarytonen Dietrich Fischer-Diskau är väl värd en hel genomlyssning. Auf dem Flusse är en av de finare styckena, men det fanns flera kandidater.

3. Tori Amos - Little Earthquakes
Där hoppar vi fram till 90-talets bästa pianoplinkare, Tori Amos. Egentligen är Boys for Pele hennes bästa skiva men jag bjuder på något mer lättlyssnat.

4. Scott Joplin - The Entertainer. Det ultimata pianostycket. När man kan spela the Entertainer felfritt kan man spela piano. Sådan är definitionen.

5. Memphis Slim - Three Woman Blues
Blues på piano är speciellt. Rytmiskt men samtidigt väldigt lekfullt och med ihopfejkade blåa toner. Memphis Slim har problem med kvinnfolket liksom många andra bluespöjkar.

6. Floyd Dixon - Doin the town
Steget vidare är självklart Boogie Woogie. Gillar upplägget på hela låten, om hur man gör stan enligt Floyd Dixon. Halvsjungande och halvrimmande ("When I was there I lived on 1203 Evan Street, everything up there was really allriiiiit")

7. Thelonious Monk - Bemsha Swing
Bullrig Jazz höjer ribban.

8. Jan Johansson - Nära hemmet
Från Jazz på ryska. Mycket enkel rysk visa som rör sig fantastiskt härligt mellan dur och moll.

9. George Gershwin - Swanee
Egentligen älskar jag när Judy Garland sjunger den (leta upp på Spotify) men det här är mer piano så jag tog denna versionen.

10. Carlos Di Sarli - Champagne Tango
Avslutar med en tango med pianisten Carlos di Sarli. Han sprider ut piano lite varstans i den här tangon. Ramar in hela listan fint.

Web

Spotify

God helg

Anders

Holmérbaksmälla

Hur följer man upp en Holmér-lista?

Med en baksmällelista såklart. Lättsmält med melodier ni redan hört. Här är en samling känslosamt framförda covers på bra låtar. Bonus: inte en enda av dem framförs av Johnny Cash. Jo jag lovar.

Hyperlänk

Spotilänk

I'm back

Ett symboliskt återseende med lite upptempo och en avslutning i moll

Enjoy

Punk!

Efter en dag på kontoret blir jag ofta smått rebellisk. Då kan det vara skönt med lite Punk.

130906

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Excepteur sint occaecat cupidatat non proident, sunt in culpa qui officia deserunt mollit anim id est laborum.

Myxed Sjit

Litta blandat då ja. Dels lite guldkorn från en Nya Zealand-lista jag hörde (låtar 1, 4, 5 samt 9), dels lite annat gött jag snöat in på under de senaste månaderna. Röd tråd är möjligen att det inte är "Joddla med Siv" som varit ledstjärna... Myxed Sjit

Sommaren är över

Låtlistan är spretig och har egentligen inte något som helt tema, men var ju tungen att ge låtlistan ett namn.

Skulle säga att hälften av låtarna är egna favoriter som jag har lyssnat på rätt mycket den senare tiden. Andra hälften är låtar som är andras favoriter, som ännu inte har lyssnat på men som verkar vara intressanta.

Vi enleder med en drum&bass-käftsmäll. (Zomy) Lite för att alla ska vakna till. Fortsätter med ett par ganska mörka electroniska låtar. (Slava, Fuck Buttons.)

Listan fortsätter sedan i ett ganska så elektroniskt spår, och blir till och med lite P3-vänlig där i mitten. (Annie, Angel Haze, Todd Terje, Disclosure, Roosevelt.)

Vi avslutar åt det lite mera "quirky" hållet. (Juana Molina, DJ Rashad.)

Varsågoda.

Finland VS Sverige

Temat på min lista denna gång blir rock, några av Finlands finest mot Sveriges top rockers :)

Finlands startfält:
Nightwish - En av Finlands mest lyckade musikexporter, står för den klenare "brudrocken" från Finlands sida.
Turmion Kätilöt - Finskspråkiga bidraget. Ösigt!
Diablo - En av mina favoriter
Children of Bodom - En av de mest kända metalbanden från grannen i öst.
Norther - Ett band jag bara råkade hitta av slump på Spotify, vet eg inget om dom

Sverige ställer upp med:
Amaranthe - Får dispens fast delar av bandet är från Danmark. Men dom får battla med Nightwish
Sabaton - Det svenskspråkiga bidraget. Maffigt värre från Sabaton.
In Flames - Enligt mig #1 i Sverige. Så jävla bra!
The Haunted - Hade nån "hit" för nåt år sen men sen har jag inte hört så mycket av dom sen dess fast de fortsatt producera.
Adept - Också ett band jag råkade hitta när jag klickade runt på Spotify.

Vem vinner?

Föreslår att ni ökar volymen i era hörlurar, blir så mycket bättre då :)

FinlandVsSverige

Dödssynd!

Jag ber ödmjukast om förlåtelse!
Jag har missat mitt datum igen och vet att det är en synd som kommer svärta mitt samvete resten av mitt liv. Jag förstår att taffliga ursäkter som semester och barnafödsel knappast kan förbättra situationen. Inte heller en ny spellista kan förlåta mitt ignoranta beteende. Se det snarare som en dåres desperat rop om förlåtelse och förbarmande för det som knappt går att förlåta eller förbarma sig över. Min dödssynd (lättja) och de resterande sex synderna finns representerade i listan nedan.

Avund:
Elvis Costello & The Attractions - I Want You
Här finns ingen förlåtelse eller förståelse, bara ren och skär svartsjuka. Jobbig lyssning.

Högmod:
Pavel Dovgal - Faust
Nu måste jag erkänna att jag inte läst Faust men det där med att sälja sin själ till djävulen för magi och makt verkar ganska högmodigt.

Vällust
Soft Cell - Sex Dwarf
Roligaste låten på Non-Stop Erotic Cabaret och en enkel biljett till helvetet för Marc Almond och Dave Ball.

Girighet
Tears for Fears - Everybody Wants To Rule The World
Inget världsherradöme utan lite girighet!

Frosseri
Sally Shapiro - If It Doesn't Rain
Johan Agebjörn fortsätter att frossa i 80-tal och bitter-söta refränger.

Vrede
Daft Punk - Rollin' & Scrathin'
Jo, vissa saker var bättre förr. Rått, brutalt och med en riktigt gammaltestamentligt vredgad synt!

Lättja
Active Child & How To Dress Well - Playing House
Leva tillsammans utan att ha gift sig!? Kommer inte på tal! Gå direkt till helvetet!

Spotify:
spotify:user:ndesh:playlist:1MVsEvwPuSrIhOumGdDkLo

Webplayer:
http://open.spotify.com/user/ndesh/playlist/1MVsEvwPuSrIhOumGdDkLo

Morphine vacation

Semestern har mig i ett stadigt grepp så här får det bli en enkel och försenad lista. Förlåt alla tappra själar som sitter och sliter på era jobb.

Morphine då. Den sidan av deras sound som jag gillar bäst, och som är överrepresenterat i dagens lista, är suggestivt och skönt. Och saxofonigt. Man hade gärna velat höra mer från dessa herrar, men dessvärre upplöstes bandet i slutet på 90-talet då frontmannen Mark Sandman gick bort. Bandets namn till trots, i en hjärtattack.

Ja.. ge mig.. jag behöver det

..nej.. inte i browsern..

Tarantino

En riktigt bra lista med filmmusik av Tarantino:

Kristet Taube

Eftersom jag Holmérat hela morgonen är det inte mer än rätt att jag får betala för mina synder genom att spela lite kristen country. Detta var också en request från en viss Mr Jälevik.

Dock är ju livet mer än religion, åtminstone för några medlemmar i Musikveckor. Och vad passar väl bättre att ackompanjera det lite tyngre religionstemat med än äventyr och det glada vilda livet som sjöman? Jag talar naturligtvis om Evert Taube.

Jag hade lätt kunnat göra en 25-lista med Taube men jag har plockat ut fem favoriter. Man blir inte lite sugen på att bygga en tidsmaskin, resa tillbaka till 1910 och mönstra på ett handelsfartyg i Göteborg när man hör om hans Fritiof Anderssons äventyr. Det är väl att slå in en öppen dörr, men Taube är etta när det gäller att skriva svenska texter. Finurligt, spännande och poetiskt. Jag gillar speciellt beskrivandet av den vackra kreolskan Fritiof träffar i den illa beryktade baren på Paseo de Colón i Buenos Aires.

Strof 1: "han såg på hennes ögon och hennes svarta hår, och hennes lilla rosenröda svarta mun"
(Ok, vi fattar, men Taube ger sig inte, varför inte köra en strof till för att vi riktigt skall fatta hur het denna kvinna är.)
Strof 2: "och hennes vita tänder och hennes bruna arm, och hennes smala händer och hennes höga barm".
Finns mängder av passager som gör Taube till nummer ett.

Jag värmer alltså upp med lite sjömansromantik.

Sedan kristnas hela listan. Detta är riktigt fina bitar.
"The Christian Life" gjordes ju populär av Gram Parsons och The Byrds, men detta är Louvin Brothers original (?). Känns lite frommare så.
Sedan härlig gospelstämsång med Golden Gate Quartet. Tightare kan det inte bli.
Avslutar med lite mer svänging country signerat Pee-Wee King och lite glad-gubba-countryblues med Mississippi John Hurt, en av de gamla bluesgubbarna som återfanns i bluesrevivalen på 60/70-talet.

Here you go: Kristen Taube
 spotify:user:andershaverdal:playlist:1xL2C5VzyXS7IDKTDnceOl

Holmér no more!

Hårdrock! Som pappaledig saknar jag att lyssna på musik. Allra mest saknar jag den musik som måste spelas på hög volym för att komma till sin rätt. Den får jag ju nästan aldrig höra längre. Så nu ska ni få en spretig lista med bra hårdrock att sitta och headbanga till vid tangentborden.



Länk: Hårdrock

För copy-paste-människor: spotify:user:jiemm:playlist:5FlpcVGHZaiQNCWcH4xC0L


För säkerhets skull inleder jag med två Turbonegrolåtar. Fram till 1998 var detta världens bästa rocknrollband. Den mäktiga inledningsdängan Age of Pamparius handlar märkligt nog om en pizzeria, ägd av en av bandmedlemmarna. Illa dold reklam som inlett nästan varje konsert de gett sedan 1998. Selfdestructo bust hänger med av bara farten. Detta var killar i jeans som vet hur man hanterar en scen, fyrverkerier, läppstift och i viss utsträckning gitarrer.

Nashville Pussy, ett fenomenalt liveband, får fortsätta listan. Även de spinner vidare på rock'n'roll-myten, och jag går på det. Ingen annanstans är rock så vacker och så smutsig som på en Nashville Pussy-konsert. Den udda fågeln i sammanhanget är Ramones som smög sig in på fjärdeplatsen. Bra låt, inte en av de vanliga man brukar få höra när man handlar t-shirts på H&M.

Mustasch är inte bara en vacker ansiktsprydnad, utan även ett knudigt band från Göteborg. För knudiga för att vara bra säger du? Det säger inte jag. De har sina stunder, som till exempel i sommarplågan Double Nature.

Nu tar vi ett steg tillbaka i historien och lyssnar på den nyligen avlidna Dio. Hans röst är inte jämförbar med någon annans. Det sägs att han fick hålla någon halvmeters avstånd till mikrofonen på konserterna. Sant eller falskt? Vem kontrollerar rockmyter? Han hade grym känsla för texter om märkliga ljusfenomen, rainbow in the dark är bara ett exempel, vad sägs till exempel om "You can hide in the sun 'till you see the light"?

Glen följer. Men det är ingen Glenn från Göteborg. Mustasch får räcka. Detta är storheten Glen Danzig. Devils plaything är en klämmig ballad där hans helt fantastiska röst kommer till sin rätta.

Iron Maiden är jag normalt inget stort fan av, men låten Afraid to shoot strangers är en favorit. Kanske är det för att det är världens coolaste låttitel, kanske för att den är sådär lång och härlig som jag vill ha mina gamla rocklåtar.

Dimmu Borgir brukar stå för teatralisk djävuldyrkarmetal, men i denna Twisted Sisters-covern mjuknar de lite. Visst är där lite kraxande, så ni growl-haters får spetsa öronen extra mycket.

Slutligen får Kvelertak avsluta. Mitt absoluta favoritband just nu, som jag drar på så fort jag får en chans att spela högt. Kvelertak är en sex man stark dödsrocknaturkraft från Norge. Här sjunger de en hyllning till sig själva, och det gör de rätt i.

Glad midsommar för bövelen

Best of Trädgårdsonsdag

Härmed utnämner jag Trädgårdsonsdag till det TV-program som har bäst soundtrack. Genom tiderna.

Detta är alltså listan som jag egentligen skulle kommit med i förra veckan. En lista som innehåller mina musikfavoriter från TV-programmet. TV-programmet som är oumbärligt för oss radhusägare med små trädgårdar, nyrenoverade kök med drömmar om ett litet sommarhus på landet. TV-programmet där man kan se Tareq Taylor veva ihop bearnaisesåser, Pernilla MånssonColt sätta vinrankor i växthuset, och John Taylor bygga staket av pilträd. Allt ackompanjerat till riktigt bra musik.

Varsågoda, Best of Trädgårdsonsdag.

Jazz igen

Sorry, missade, goofade, glömde, stekte sillen etc. Här är en personlig favoritlista med litta jazz: Gugges Jazz

au det var bra förr här med...

Samma tema som sist, ny genre. Enjoy.

(e detta fortfarande) Hårdrock

Tyska tisdagen

Glöm Swedish House Mafia, dansmusiken peakade på slutet av 90-talet, och det var tyskarnas trance som låg bakom det. Med oförglömliga synthslingor och feta beats dominerade euro trance mitt musiklyssnade vid den här tidpunkten och ingenting kunde ens komma i närheten av detta soundet. Kungarna var Dream Dance serien som levererade de senaste hitarna från andra Östersjön (runt volym 10~15 vid den här tiden), där till och med expeditioner till Tyskland gjordes via buss för att inhandla de senaste alsterna.

http://open.spotify.com/user/robinbutler/playlist/06NJMwRgWUqbeM038Pp6vp

Youtube bonus:


  Planet Perfecto - Bullet in the gun

 
  Peaches & Cream - All over the world

 
  The Conductor & The Cowboy - Feeling this way

 

Fjäsk

För all som gråter att det inte har kommit något idag.
Här kommer en lista, mycket snack om dem just nu. Men spelar det någon roll om de är så bra.

Lite från Göteborg

Japp, här kommer listan som ni visste, någonstans inom er, var oundviklig. Listan med blandade alster från Göteborg. Jag vill inte göra er allt för besvikna när ni öppnar lista och avslöjar redan nu att Ace of base inte finns med. Sonya Hedenbratt är inte heller med. Inte heller Lasse Kroner eller Loket.
Håkan är med.

Göteborg! Ge mig ett musikalisk smakprov av stan!

Ha de!

Zombies!!!

 
Influerad av veckans schlageryra kommer här en playlist om och med Zombies!  
Två av låtarna fanns tyvärr inte på spotify, så de får ni lyssna på här:  
 
1. Sufjan Stevens - They are night zombies, they are neighbours! They have come back from the dead!! Ahhhh!  
 
 
2. Methusalem - Zombie  
 
 
3-10. I spotify som vanligt:  
http://open.spotify.com/user/ndesh/playlist/2bdCNskMReykHyrx96NjX4

Tre månader kvar till way out west 2013, skulle jag gå på festival i sommar hade det blivit dit.

Miriam the Believer (Miriam Wallentin) kommer sjunga på hemmaplan.

Bat for Lashes har varit med flera gånger tidigare och verkar enligt wikipedia inom genren "folktronica" :)

Muntergöken James Blake kommer också!

Azealia Banks låter som en ung Missy Elliot .. daem!

Grimes (Claire Boucher) kommer från Vancouver och gör experimentiell elektronisk musik med egna vocals <3.

Danny Brown, knasig Detroit-rappare som säkert är grym live.

Angel Haze, en Detroit-rappare till, som lite krydda har hon någon slags beef med Azaelia Banks som alltså också ska till Göteborg. :O

Mount Kimbie, experimentiell blipblop, "post-dubstep". Många redigt knasiga bidar.

Disclosure är två brittiska bröder som gör elektronisk popmusik som känns både modern och nittiotalig. Mycket svårt att välja låt här!

Pliktskyldigt får The Knife också vara med men givetvis inte med någon från senaste skivan.

Bubblare: Kendrick Lamar, Solange (Beyonces syster), Neil Young (skoja)

Listan

Bara Tom Waits

Rent guld från en av vår tids främsta artister.

Ja! Ta mig till listan!

Blandat skröfs

En lista med både nytt och gammalt som jag hittat den senaste tiden.
Måste också promota en låt av gugges gäng samt en av cvikingssons som fastnat i mitt filter =)

Enjoy Blandat skröfs

Valborg 2013

Valborgslista

Det är Valborg och jag gör en lista. Självklart är det en Valborgslista. Den har i övrigt inget med Valborg att göra.

Tom Tom Club - Genius of Love

Svängigt komp. Så svängigt att det samplats om och om igen sedan låten gjordes 1982. Gillar det knasiga upplägget på hela låten. Kan något räkna ut vilket språk som talas 2:56 in i låten?

För er kalenderbitare där hemma i stugorna kan jag påminna om "Wordy Rappinghood" av Chicks on Speed som Cilla hade med i en lista. Originalet är från samma skiva som "Genius of Love". Samma knasiga upplägg.

Talking Heads - Psycho Killer

Tom Tom Club var ett sidoprojekt för några Talking Heads-medlemmar, så varför inte plocka med en akustisk version av Psycho Killer tänkte jag.

Sparks - When do I get to sing my way?

Detta var någon form av hit för några år sedan. Låten är egentligen lite Petshopboysig och tunn i soundet för min smak, men jag gillar musikvideon starkt.

The Breeders - Cannonball

På tal om musikvideos, var ju TV-kanalen MTV en källa till musik en gång i tiden. Zappade man in "Alternative Nation" kunde man få höra denna alt-rock-standard med legendarisk basgång och komp.

Golden Smog - Pecan Pie

Ännu ett av alla No Depression/Alt Country sidoprojekt, en permutation av olika countrygossar som lirar tillsammans. Just denna låten tycker jag är skönt relaxad och får mig att tänka på Pecannötspaj. Yummy.

The Flying Burrito Brothers - Dark end of the street & Wheels

The ultimate countryrockband någonsin. De hann producera två fantastiska skivor The Gilded Palace of Sin och Burrito Deluxe, som jag lyssnat på typ tusen gånger. Dessa två låtarna är typ 1mm från att vara patetiska men blir istället helt fantastiska. Allt från Gram Parsons och dessa gossarna rekommenderas varmt.

Junior Brown - My wife thinks you're dead

Jag är ledsen, jag hamnade djupt ner i countryträsket. Junior Brown är tydligen lite av countryvärldens Yngwie Malmsten. Fantastisk gitarrist, men ett svin och jätte-ego. Han får fem stjärnor i min bok dock, för sitt laid back komp, corny texter or titlar (sång om att möta sitt gamla ex igen: "... cause you're wanted by the police and my wife thinks you're dead"). Tycker denna live-versionen är förjäkla skön också, när publiken sjunger med i refrängen.

Magnolia Electric Co. - The Dark Don't hide it

Då slutar vi lite med något som dök upp i vår gamle TAT-vän Petter T's Spotify-ström och som jag gillar skarpt. Magnolia Electric Co. frontfigur var Jason Molina. Jason dog för ungefär en månad sedan efter långt och hårt alkoholmissbruk, 39 år gammal.

Glad valborg!

Dat voice!

Jag lyssnar mest på musik av antingen

a) miserabla män med skägg, eller

b) arga män med skägg

Här kan ni märka en viss lutning åt det manliga hållet. Antalet kvinnliga artister jag aktivt lyssnar på är pinsamt litet. Därför var det hög tid att sätta ihop en lista med riktigt bra kvinnliga sångerskor. Denna har jag gått och grunnat på ett tag. Mycket gammal skåpmat, men kanske hittar ni något ni inte hört förut.



Listan: Dat voice

Vi börjar med Koop. Det är möjligt att jag förlorar någon hipstercred här, jag vet faktiskt inte om de fortfarande är acceptabla. Jag tycker att de fortfarande låter utmärkt bra. Vidare med Nancy Sinatra. Här hjälps hon fram av mustaschmannen och Sverigeromantikern Lee Hazlewood. Även om han utgör stommen i låten är det hon som med god känsla för dem båda framåt.

Jag vet inte vilken stil Gossip räknas som, men lite punkigt är det. Sångerskan Beth Ditto har en sångröst som får mig att rysa varje gång jag hör den. Bandet som helhet är stabilt men lite enahanda, Perfect world är en riktigt bra singel. Vi fortsätter med Janis. Jag lämnar henne utan kommentar, listan hade naturligtvis varit rätt tom utan henne.

Beth Gibbons är sångerskan från Portishead. Jag vet inte om det blev något av hennes solokarriär, men den här låten fastnade hårt hos mig när den kom i början av seklet. Vi tar vägen över den slöa countryosande Dark Undercoat av en Emily som jag inte vet något om, till Gry. Gry är en dansk kvinna med riktigt härliga stämband, och här kvittrar hon fram en vintagemelodi som är svår att värja sig mot. 

Avslutningsvis 2xRöyksopp. Först och främst behöver man ju få med Sveriges bästa sångerska Karin Dreijer. Den andra låten är deras senaste singel och jag har ingen aning om vem som sjunger där.

Bonuslåt: Sångerskan i Arch Enemy är djupt fascinerande. Japp, det är hon som sjunger, det är inte trickfilmat.

SofteBo

Vi skiter i hiphop denna gång o daskar in ett inlägg av det lugnare slaget. Lite nytt, lite gammalt, lite jättegammalt. Dock soft.

Listan är smått tudelad innebärande en främre hälft med betoning på singer-songwriter vibb och en bortre som jazzar till det litta. Luguber bibo-avslutning på det o Där E Vi Goa.

Klart schlut. N-joy.

PS. Vill highlighta orgellåten. Den e riktigt fät! GRYM känsla för feeling. Speciellt i andra halfvan.

Bröder

Bestämde mig för att göra en lista på feta Chemical Brothers remixar. Tänkte att det borde finnas hur mycket som helst på Spotify. Det gjorde det inte.

Resultatet: En Chemical Brothers-lista, snarare än en Chemical Brothers Remix-lista. Två remixar fanns och som jag tyckte var värda att ta med. För övrigt så innehåller listan ett gäng bra men "vanliga" CB-låtar. Avslutas med första låtan från första skivan, och som då (1995) var lite grand av en omskakande käftsmäll.

KLICKA HÄR

Påsk-elektroniskt

Bäbismusik

Eftersom jag är pappaledig är det ok att vara lite insnöad på vad mitt barn (Olle) sysslar med på dagarna, en återkommande grej är att han lyssnar på musik och dansar (på sitt eget sätt, men det kan ändå kallas dans).

CD-spelaren har mest kört julmusik (helst Frankie Boy och Chris Rea), på P3 är det tydliga kopplingar till Slakthus-musik som uppmärksammas, och när pappa viker tvätt är det blandad tvätt som skvalar på.

Olles tydligaste tecken på att han gillar något är att han höjer en näve i luften och vevar i takt (förvånansvärt bra) till musiken. Och här följer alltså en lista då en mer eller mindre stolt pappa observerat detta fenomen (kronologisk ordning som jag minns den).

Blandat kraffs

Nu tycker jag att den genomsnittliga kvalitén på inlägg på den här bloggen blivit lite för hög.
Jag gör oss alla en tjänst och drar ner nivån (på postandet, inte musiken!) till en hanterbar nivå med följande:
(Skoja bara, egentligen så smög sig min tur att posta på mig som en blodtörstig tiger.
Panikartat slänger jag in vad jag lyssnat på de senaste dagarna och hoppas att det inte märks att jag givit det hela 3 min och 26 sekunders betenketid)
Puss på er!

Fint med Skåne

Nu är har det nästan gått två år sen jag flyttade från Skåne men influenserna från landskapet har inte släppt! Här kommer en lagom lång lista med några av mina favoriter vars rötter sitter i den skånska myllan.

Skåne

303 Surprise!

Först och främst vill jag tacka Ola för inspiration. Luke Vibert låten på den listan fick mig sugen på att skapa den här listan. Playlisten är fokuserad på oväntad 303-musik, dvs låtar där man inte förväntar sig att Rolands acid-monster TB-303 skall dyka upp. Tyvärr fanns inte samtliga låtar på spotify så det blir youtube den här gången.

Listan: 303 Surprise!

1. Armando - Dont Take It Thomos Edit
Första låten är ett klassiskt exempel på bra acid och bryter helt mot temat på listan. Se det snarare som en referenspunkt för den som inte är familjär med genren. Sedan vore det ju skam på torra land att inte starta listan med den här låten på internationella kvinnodagen.

2. Heaven 17 - Let Me Go (1982)
Det känns som en anakronism att en 303 ligger och bubblar under den här klassisk pop-produktion från 80talet.

3. Charanjit Singh - Raga Bhairav (1982)
En indisk studiomusiker gör klassiska ragas med en 303:a och trummaskin tio år innan ens begreppet goa-trance existerade.

4.Poolside - Next To You
Nu hoppar vi fram till nutid och LA där Poolside vackert demonstrerar hur laid back en 303 kan vara.

5.Ice T - Reckless (1984)
Ice T hakar på electro-vågen och levererar ett fantastiskt 303-solo vid 2:00 (eller hans DJ snarare).

6. Edda Magnason - Jona (Vidderna Remix)
Nutid och svenskt, fint bakåt-lutad 303 igen.

7. Orange Juice - Rip it Up (1983)
Enligt wikipedia den första list-placeringen med en TB-303. Det är alltför sällan man hör en TB-303 och saxofon spela tillsammans.

8. Aviador Dro - El nacimiento de la industria (1982)
Ingen aning om vad detta är för lirare, kanske någon Anders Larsson har koll på? 808 + 303 + mjölkdrickande(?) på scen är iaf en vinnande kombo. Vid 3:45 kan man skymta 303:an.

9. Elektroherd - Транзисторная боссанова
Samma sak här, vet inget om det här men bossa och 303 är också någon man vill höra mer av!

10. Barry Mason - Body! Get Your Body (disco version) (1983)
Vi avslutar med lite disco nu när det är fredag och allt.

E-Lectric

Tisdagens lista är delvis inspirerad av Jäleviks fantastiska elektroniska youtube-lista från december 2011. Här kommer ytterligare tio kramgoa, melodiska och elektroniska låtar.


Jag har ingen vidare koll på artisterna men Maya Jane Coles verkar vara en awesome tjej. Hon får vara med två gånger, dels med egen låt dels med hennes take på Spectrum (Say my naaaame).

Skulle jag välja en absolut höjdpunkt på listan så blir det nog Beast av Rone. Låten ändrar karaktär ett par gånger under de sju minuterna och är i alla delar väldigt bra.


Dog blood som avslutar stack ut när jag satt och random-lyssnade på spotify! Dog blood visade sig vara den första singeln från ett samarbete mellan skrillex och boys noize, inte konstigt det blir grymt!

Listan

Förfesten

Tack gode gud att det är fredag!

Något åt detta hållet kommer det nog att låta om jag får bestämma ikväll.

Förfesten

Jimi Tenor
Älskvärd finsk snubbe som kom in från den udda kanten till Warp på nittiotalet när 98% av utbudet var reguljär electronica.

Digable Planets
Svårslaget gung på hela denna plattan!

Groove Armada
Mångsidigt projekt.

Beastie Boys
Ett grymt spår från min favorit-era (när dom bl.a inte pratade i mun på varandra). Lägg märke till att musiken egentligen är ganska soft och lounge, medan energin i deras vocal lyfter temperaturen. Ett grepp inte många använder sig av.

Luke Vibert
Gammal klassiker. Vad jag minns var det hans genombrott.

Red Snapper
Har nog redan sagt tillräckligt.

Jamie Lidell
Rykande färskt från denne soul-herre. Är på turné nu också. Plattan marknadsförs tokigt hårt på nätet, men det är ok för den är riktigt fin.

Avalanches
Grymma producenter/djs med ett unikt sound skapat av att komponera med turntables och instrument kombinerat. Har figurerat här tidigare med sin största hit "hästlåten".

Fat Freddys Drop
Detta är ta-på-sig-skorna-o-rumla-iväg-låten, behövs minst 10 minuter till det.

Starred

Vi har kör spotify radio med stationen "Rock" ett tag nu därhemma.
Stundtals har vi hört en bra låt värd att spara i en playlist och har därför stjärnmarkerat den. Som av en händelse fanns det exakt 10 st låtar för närvarande. Gissa vilka jag är skyldig till i starred.

127 tracks, 10 hours

Sedan 21 december har lagts upp på Musikveckor
Jag lade in dem i en lista som jag kunde ha på för att komma i kapp lite. Tänkte att det säkert fanns flera som var intresserade.

Svenskt

Denna vecka har jag samlat några svenska favoriter. Visade sig till vis del bli rätt mycket sådant man hittar på Preem-macken på väg till midsommarfirande men det gör inget.

Weeping Willows - Broken Promise Land
Detta kan vara det fläskigaste och samtidigt mest deprimerade musikstycke som spelats in i Sverige. Har man fått sitt hjärta krossat en enda gång, om de så var på mellanstadiet, går den inte att motstå.

The Soundtrack of Our Lives - Firmament Vacation
Svensk rymdrock från Götet.

Peps Blodsband - Hög Standard
En svensk klassiker. Textraden "Läckergommens geååååspastaj som skaupats jooost preciiis for daaaaj" får en att vilja flytta ut i skogen och bli självförsörjande på bär, kottar or rötter.

Pugh Rogefeldt - Här kommer natten
Pugh har några riktigt sköna låtar i sin 70-talsrepertoar. Detta är kanske favoriten.

Kjell Höglund - Ett tillbakadraget liv
Kjell Höglund är mästaren av självföraktande, obehagliga, lite för träffsäkra texter. Denna är väl inte världens mest upplyftande heller ("ett liv i parentes"), men vacker på sitt sätt tycker jag.

Atomic Swing - Stone me into the groove
Sällan har väl "Svensk rock av internationell klass" passat bättre än för denna gamla slagdängan. Hade lika gärna vara skriven av typ Neil Young eller the Doors. Typ.

The Cardigans - Sick & Tired
Härlig tidig Cardigans, innan de bytte ut fina harmonier mot grova gitarriff.

Docenterna och Idde Schultz - Peppar & Salt
Joppe Pihlgren har förmodligen Sveriges falskaste sångröst, men det spelar ingen roll. Grym låt.

Torsson - Det spelades bättre boll
Inte heller här är sångrösten den stora tillgången. Jag gillar (den ironiska?) de-va-bättre-förr-texten. Jag sväljer den med hull och hår. Själv tycker jag det var bättre på "Sigge-Cirkus" och Rutger Backes tid i HBK, trots att jag aldrig sett någon av dem spela. Eller jo, Rutger Backe jobbade som vaktis på min lågstadieskola så jag såg honom lägga några straffar. Och, ja, de satt i krysset allihopa. Det spelades bättre förr - nuff said.

Eggstone - Water
Inspirerad av den imbecilla sim-texten från förra veckan bidrar jag med den nästan lika idiotiska "Water". Fin låt, korkad text. FYI "Water can be found in tennisballs".

Alcohol & pills

Yay countryfredag! Jag har snubblat på en massa bra country på sistone, så den tänkte jag dela med mig av. Håll till godo.


Eller en länk: Alcohol and pills

En liten genomgång av låtarna:

Fred Eaglesmith - Alcohol & pills

En Hank Williams-låt kan vara ok. En bra countrylåt handlar istället om Hank Williams. En riktigt bra countrylåt inleder med textraden "Hank Williams". En riktigt bra countrylista bör således också inledas med textraden "Hank Williams". Låten handlar om att vad fan man än gör, så slutar det i alcohol and pills. Fred är en riktig muntergök från Ontario, se detta som en hyllning till Kanada.

Fred är avlägset lik Håvard, men inget släktskap har kunnat påvisas.

Malcolm Holcombe - Behind the number one
Jag vet inte vem han är, men han har anammat en sångstil som har en lång tradition inom country. Den går ut på att man super sig helt fördärvad under en sisådär 30-40 års tid. Sedan sjunger man med den skrovliga stämma man uppnått om allt som gått fel i ens liv. Lägg märke till hur bokstaven "F" uttalas utan hjälp av framtänderna, en teknik som är viktig att lära sig då dessa tänder troligen saknas.

Guy Clarke - The guitar
Den delen av countryvärlden som är allra mest självförhärligande har en profet, och hans namn är Guy Clarke. Tillsammans med sina lärjeungar när han en föreställning om country som något mystiskt och övernaturligt. Den här låten handlar om en magisk gitarr. Påfrestande sliskigt, men vilken känsla han har i den där magiska guran! Den spelar ju sig själv!

Guy Clarke är väldigt gammal nu, det var han inte förr.

Steve young - Jig
Ibland blir det så känslosamt att man inte längre kan sjunga rent. Det är inte en armhåla torr när man lyssnar på den här brustna stämman. Så vackert!

Eric Taylor - Hemmingway's shotgun
Detta är bara en bra låt jag hittade, jag vet inget om honom. Cool låttitel.

Blaze Foley - You'll get yours aplenty
Ingen countrylista utan en av mina favoriter. Blaze hade ett riktigt eländigt liv tills han blev skjuten. Han var en bra snubbe, säger de som kände honom.

Townes Van Zandt - Our mother the mountain
Min andra favorit. Han har varit med i så många av mina listor nu att jag inte tänker skriva mer om honom.

Kate & Anna McGariggle - Swimming song
Man kan tydligen sjunga om vad fan som helst så länge man har en banjo eller två. Till exempel kan man sjunga om simning. Klämmigt och lite hipstrigt. Simning är nästa cykling.

Systrarna Kate & Anna var som first aid kit innan det var hipstrigt. En av dem lever idag.

Fred Eaglesmith - Time to get a gun
Vi avslutar med ännu en låt från Fred. Här har han muntrat upp sig lite, och tänker att han kanske skulle köpa sig ett vapen ändå.

Time to get a gun
That's what I've been thinking
I could afford one
If I did just a little less drinking

The subpixel blues

Har spenderat arbetsveckan med att jaga subpixel buggar. Det enda som räddat mig från en mental kollaps är Subpixel blues.

Enjoy!

Här har ni

Det finns ingen logik i listan, jag är mest glad att den är inlämnad i tid så jag slipper den hårda tonen i chatten. 
Länk

J Dilla

James Dewitt Yancey (1974-02-07 – 2006-02-10) var en producent från Detroit som hade en djupt imponerande katalog att ta med i graven. Det roliga är att jag först upptäckte honom nyligen som eget fenomen. När jag bläddrade genom hans alster på nätet kom jag fram till att han utgör en gemensam nämnare för den sortens hiphop som jag anser vara av det godare kvaliteten. En stor del av låtarna hade jag hört innan utan att veta att han gett upphov till.

Listan börjar med en cover-medley framförd av den aktuelle jazz-texaren Robert Glasper (rekommenderas varmt för ytterligare spisning). Efter följer originalen till dessa covers. Listan avslutas med några av hans greatest hits, mest för om någon eventuellt skulle få en aha-upplevelse liknande min.

J Dilla-ism

Gobitar från 2012

Här kommer lite goa låtar från 2012. Missade datumet för min lista med några dagar, så det blev lite ihophafsat, och jag har inte hunnit kolla att det inte är några låtar som vi inte har haft tidigare. (Kan tänka mig att några av låtarna har varit med i mina egna listor till och med...)

Det börjar gitarrbaserat, avrundas åt det mer elektroniska hållet. Har har ni listan: Gobitar från 2012.

Fredagslist, fredagslist featuring Future Sound Of London

Två snubbar (Gary Cobain och Brian Dougans) som under lång tid spelat på frontlinjen av electronisk musik, och som sedan länge har en av hedersplatserna i min personliga hall-of-fame.

Plattan Lifeforms blev genombrottet följt av ISDN, en livespelning som kablades ut över ISDN-nätet till flera radiostationer och venues (1995 då alltså, dom fick själva utbilda ljud-gubbarna som skulle montera riggarna eftersom dom aldrig sett en ISDN-kabel förut), och sen rullade det bara på.

FSOL

Au du, de va brau förr

Ingen förklaring gives - bara å lyssna...

Au du, de va brau förr

Night Driving

10 låtar att glida fram till på en tom motorväg.

http://open.spotify.com/user/robinbutler/playlist/1J4naBPUPyxJO1Gbgyz7Gx

Tio förseningar

Tio band som antingen borde se till att släppa ett album nån gång alternativt se till att få upp dem på Spotify!

Emils julstuvning

Denna vecka blir det inget mindre än ett potpurri av vad jag lyssnat på under jul- och nyårshelgen.

Hoppas att det faller er i smaken!